Enligt den senaste statistiken bodde 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket är en ökning med drygt en halv procentenhet sedan 2015. Under samma period ökade andelen med hög ekonomisk standard ungefär lika mycket, till 5,7 procent.
– I 216 av landets 290 kommuner ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard mellan 2015 och 2021. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard i 198 kommuner, säger Johan Lindberg, utredare på SCB.
I Ale och Lilla Edets kommuner har utvecklingen emellertid stått ganska stilla.
– I Ale kommun bodde 8,7 procent av invånarna i hushåll med låg ekonomisk standard 2021. Det är en ökning med 0,2 procentenheter sedan 2015, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB.
– I Lilla Edets kommun bodde 13,3 procent av invånarna i hushåll med låg ekonomisk standard 2021. Det lika stor andel som 2015.
Andelen personer i Ales hushåll med hög ekonomisk standard i kommunen var relativt oförändrad mellan 2015 (2,7 procent) och 2021 (3,0 procent). Motsvarande siffra för Lilla Edet är 2015 (2,7 procent) och 2021 (2,6 procent).
– Generellt i Sverige växer grupperna med låg ekonomisk standard i en större omfattning än grupperna med hög standard, säger Johan Lindberg.
Hushållens ekonomiska standard beräknas utifrån deras totala disponibla inkomst, som på riksnivå har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner.
– I Ale och Lilla Edet ökade hushållens medianinkomst med 7,2 procent mellan 2015 och 2021. Det är en ganska vanlig utveckling bland länets kommuner, säger Peter Gärdqvist.
Ett annat sätt att mäta inkomstfördelning är genom den så kallade ginikoefficienten. Enligt den var inkomstskillnaderna relativt oförändrade i de båda kommunerna mellan 2015 och 2021.
– I hela Västra Götalands län var det på Tjörn som inkomstskillnaderna ökade allra mest under 2015–2021.
