ALE. Kampen mot den planerade lågbron över Göta älv i Göteborg går vidare. Mark- och miljödomstolen har nu upphävt Länsstyrelsens tidigare beslut och ger Ale kommun klagorätt. Nu kan Länsstyrelsen inte längre vifta bort Ales argument.
Kommunfullmäktige i Göteborg beslutade i november förra året att anta detaljplanen för en ny lågbro över Göta älv. Den ska ersätta nuvarande Götaälvbron. Beslutet överklagades omgående av bland andra Sveriges Redareförening, Surte Åkeri och av Ale kommun. Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade dock i februari att avvisa alla överklaganden. Länsstyrelsens beslut överklagades då till Mark- och miljödomstolen i Vänersborgs tingsrätt. I juli upphävde domstolen Länsstyrelsens tidigare beslut och gav Ale kommun klagorätt.
– Det är solklart att vi är sakägare och våra argument måste tas på allvar. Förslaget om en lågbro är befängt. Det påverkar älvsjöfarten som riksintresse, tunga näringslivsverksamheter och fritidsverksamheten. Det kommer också att få en negativ miljöpåverkan då transporterna flyttas från älven till lastbilar på vägen. Vår utredning visar att det kan handla om upp till 180 000 fler långtradare. Vårt förslag är en ny fast bro med segelfri höjd om 20 meter, säger Jan A Pressfeldt, som för Ales talan genom Samhällsbyggnadsnämnden.
Mark- och miljödomstolens dom om att upphäva Länsstyrelsens beslut innebär att Ale kommuns argument måste prövas.
– En seriös prövning kommer att ge oss rätt. Det är jag helt övertygad om. Jag skulle bli väldigt orolig om kommunfullmäktige i Göteborg med ett klubbslag har rätten att förstöra ett riksintresse som Göta älv, menar Jan A Pressfeldt.
Två delar
Processen mot lågbron är uppdelad i två delar, ett miljömål och vidare själva bygglovsfrågan. Redan i september ges en fingervisning om vart ärendet är på väg. Då prövar Mark- och miljööverdomstolen miljömålet, där Ale kommun är en av flera kommuner som har överklagat.
– För en så låg bro som göteborgarna föreslagit krävs broöppning för i princip samtliga fartyg och segelbåtar. Det leder till längre väntetider på grund av broöppningar och därmed längre transporttider via Göta älv, vilket medför begränsningar och ökade kostnader för det lokala näringslivet. Mycket av det som transporteras via sjöfarten kan heller inte flyttas till väg- eller järnvägsnätet. Lågbron är ett hot mot handelssjöfarten som riksintresse och kommer skapa stora miljöproblem. Det går inte att vifta bort dessa argument, säger Jan A Pressfeldt.
Göteborg planerar för den nya Hisingsbron som om allt vore klart och alla problem lösta. 2020 ska den kritiserade lågbron stå klar.
– Det är ofattbart att de agerar som de gör. De kommer få tänka om helt när frågan har prövats seriöst. Det blir en jätteskandal när den första domen faller i september. Lösningen är egentligen ingen bro alls, utan en tunnel, avslutar Pressfeldt.
Byggstart: 2015
Klar: 2020
Det går inte att riva den nuvarande bron innan en ny har byggts, eftersom Hisingen då förlorar sin enda spårvägsförbindelse med fastlandet. Den nya bron har givits namnet Hisingsbro. Bron har beslutats vara en lyftbro, som i grundläge ska få en segelfri höjd på 12 meter och upplyft 28 meter. Detta innebär att bron kan bli kortare än Götaälvbron, ta mindre plats, bli billigare att bygga, frigöra mark och vara lättare att passera för cyklister. Men detta kräver öppning för alla fraktfartyg, som ofta är byggda för Götaälvbrons 19,5 meter. Man vill dessutom undvika öppningar på morgnar och eftermiddagar, på grund av den täta spårvagns- och busstrafiken.
