En befolkningsprognos är en kvalificerad uppskattning av hur befolkningen väntas utvecklas i framtiden. Maria Bursell, utvecklingsledare analys och statistik, brukar i sitt arbete se över utvecklingen för de närmsta tio åren.
– Det handlar om de som föds, dör, flyttar in och flyttar ut. Planerat bostadsbyggande ligger också till grund för prognosen. Tittar man historiskt på en pendlingskommun nära storstad som Ale, så brukar folkökningen höra ihop med byggandet av nya bostäder. Där det byggs, där flyttar man in, förklarar hon.
Maria berättar att det för tillfället är en ganska svår tid att göra befolkningsprognoser med tanke på att tidigare år präglats av en pandemi och att lågkonjunkturen påverkar människors beteende. Befolkningsprognosen ger en bild av hur skatteunderlaget kan bli och ligger till grund för kommunens investeringsmöjligheter de närmsta åren.
– Sedan påverkar den hur vi ska tänka kring lokalplanering. Kommer det födas många barn eller tror vi att det kommer flytta in väldigt många barnfamiljer? Då behöver vi exempelvis planera för förskolor och skolplatser. Även om årets befolkningsprognos inte är helt färdigställd så går det redan nu att se några trender som kan leda till framtida utmaningar för kommunen. En av dem är att antalet invånare över 80 år blir betydligt fler.
– Vi lever längre idag. Dessutom var det många som föddes på 40-talet och idag är de över 80 år. Vi behöver veta ungefär hur många äldre vi blir för att kunna planera för platser på särskilt boende, hemtjänst och liknande. Det blir ett underlag för att kunna planera den kommunala servicen.
De närmsta tio åren beräknas andelen invånare över 80 år att öka med 50 procent.
– Det är dock värt att ha med sig att de äldre inte är jättemånga. En 50-procentig ökning av dem är inte samma sak som en lika stor ökning av den yngre befolkningen som är många fler. Men det är ett faktum att ta hänsyn till eftersom det då blir färre som får försörja fler och då kommer utmaningar kring kompetensförsörjning och liknande. Det är vi medvetna om och något vi jobbar med.
Hon menar att försörjningskvoten, som det också kallas, ökar i princip alla kommuner. I Ale ser förutsättningarna relativt goda ut för att kunna hantera utvecklingen.
– Vi har färre äldre än jämförbara kommuner samtidigt som vi har vi en större andel yngre invånare. Försörjningskvoten ökar för alla kommuner men ser lite lättare ut för Ale att hantera.
En annan analys är att Ale kommun just nu inte växer lika mycket som tidigare. Den kraftiga befolkningstillväxt som kom i samband med pendeltåget och motorvägens införande har avtagit de senaste åren.
– Tidigare hade man ett mål i kommunens budget på en årlig befolkningstillväxt på 1,5 procent. Det har man inte nu. Det var rimligt förut eftersom att vi vissa år ökade med 2 procent, men senaste året ökade befolkningen med 0,77 procent och året innan det med 0,84 procent.
Anledningen till minskningen kopplas till flera faktorer.
– Byggkostnaderna har ökat samtidigt som färre flyttar och hushållens köpkraft har minskat. Det byggs inte så mycket bostäder nu utan planerna är 2027 och framåt. Det påverkar hur vi planerar kring kommunens budget och investeringar kopplade till ett minskat skatteunderlag. Samtidigt har vi haft en stark befolkningstillväxt under många år så nu får vi en möjlighet till långsiktig lokalplanering.
