ALAFORS. Ofrivillig ensamhet är ett problem som sträcker sig långt utanför Ales gränser. Från kommunens sida är det något som ständigt arbetar med att förebygga.
– Om någon har upplevts lite nere eller deppig så pratar vi om hur vi ska kolla upp det, säger Sara Eriksson, enhetschef på hemtjänsten i Surte/Bohus.
Ofrivillig ensamhet förekommer i alla åldrar, men är störst bland unga, unga vuxna och personer över 75 år. Omkring 10–15 procent av den äldre befolkningen upplever att de är ofrivilligt ensamma.
Hur ofta pratar ni om ofrivillig ensamhet?
– Man pratar mycket om det i det vardagliga arbetet. Inom hemtjänsten pratar vi mycket om omsorgstagarna. Om någon har upplevts lite nere eller deppig så pratar vi om hur vi ska kolla upp det. Det är en del av det vardagliga snacket skulle jag säga, säger Sara Eriksson, enhetschef för hemtjänsten i Surte/Bohus, och fortsätter:
– Sedan har vi arbetsplatsträffar där vi pratar om olika ämnen, då har psykisk ohälsa bland äldre varit ett exempel på ämne som vi har tagit upp, säger Sara Eriksson.
Julia Kungur, enhetschef för Fridhems särskilda boende, tar vid.
– Ofrivillig ensamhet är väldigt komplext, men rent socialt kan det bero på att man saknar någon att umgås med. Det är vanligt bland just äldre, när man går i skolan eller jobbar så träffar man andra människor mer naturligt. Att hitta de som är ensamma är en del av hemtjänstens uppdrag, berättar Julia Kungur.
Det är inte den enklaste uppgiften, särskilt inte när det även finns många som lever själva utan att de för den sakens skull känner sig ensamma. Kommunen arbetar dock aktivt med att motverka ofrivillig ensamhet och det finns redan flera åtgärder på plats.
– Vi har fem medarbetare som i sina tjänster har fördjupningsuppdrag inom hälsofrämjande och förebyggande insatser. De är anställda antingen på särskilda boenden eller i hemtjänstgrupper och en del av deras tjänster är riktade mot att bland annat arbeta uppsökande, berättar Julia Kungur.
Ett exempel på ett uppsökande arbeta kan vara att besöka grannar till omsorgstagare som man misstänker kan vara ensamma. Mycket handlar om att hålla ögon och öron öppna.
– Sedan får alla som fyller 80 år information hemskickat av kommunen där vi informerar om vad vi har för träffar, vad vi kan erbjuda för aktiviteter och vilka vi är som jobbar med det här. Då kan man välja om man vill ha mer information eller avböja om man inte är intresserad, berättar Sara Eriksson.
Senior Sport School är ett annat initiativ från kommunen och RF Sisu som tagits emot med öppna armar av 60-plussarna. Under tolv veckor ges en grupp deltagare på 15-20 personer möjlighet att träffas två gånger i veckan för att testa på olika aktiviteter.
– Det är äldre personer som kanske inte är i behov av hemtjänst, men som kanske kan känna sig lite ensamma. Många är nyfikna på att testa någon aktivitet och samtidigt får de träffa massa nya personer som kanske är i en liknande livssituation, säger Julia och fortsätter:
– Många deltagare har verkligen växt av detta och vissa har varit så lyckliga så att de har gråtit på avslutningen. Det kan vara början på nya vänskaper, säger Julia.
