ALE. Unga tjejer känner sig mer stressade än killar och drabbas oftare av psykisk ohälsa.
Det framgick av undersökningen Lupp 2010, som utvärderades under en demokratidag förra hösten.
För att svara upp mot behovet har man i Ales skolor börjat arbeta med den forskningsbaserade metoden DISA.
Nästan precis ett år har gått sedan den senaste demokratidagen.
På plats i Bohushallens lokaler fanns bland andra undomslots, brotts- och drogförebyggare, Ale fritid, kommunalråden, representanter från Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden, elevrepresentanter från varje högstadieskola och gymnasiets elevråd samt representanter från fritidsgårdarna.
Syftet var att fördjupa sig i och förstå innebörden av svaren från Lupp – Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, som gjordes under 2010.
Många timmars diskussioner avslutades med att elevrepresentanterna gruppvis redogjorde för vad de tror att resultaten grundar sig i och vad som behövs göras för att komma till rätta med olika problem.
Ett återkommande ämne var psykisk ohälsa bland unga tjejer, ett resultat som utmärkte sig i undersökningen då det visade att tjejer i genomsnitt mår sämre och känner sig mer stressade än killar.
Följer upp
Med det som utgångspunkt beslutades att man skulle erbjuda alla tjejer i årskurs åtta att arbeta med Disa-metoden, som har sina rötter i kognitiv beteendeterapi. Syftet är att förebygga stress och depression hos unga tjejer och utvärderingarna som gjorts hittills visar på en förbättring.
– När man väljer att ta reda på hur ungdomarna i en kommun mår har man också ett ansvar att följa upp och påverka i en annan riktning för att förebygga att fler hamnar i samma situation, säger Mathias Lind, enhetschef för Elevhälsan.
Namnet Disa står för Depression In Swedish Adolescent eller Din Inre Styrka Aktiveras. Metoden är forskningsbaserad och omarbetad för att passa svensk kultur och svenska förhållanden.
Tio träffar
Katarina Ukalovic, skolkurator på Kyrkbyskolan, är en av sammanlagt åtta gruppledare. Kuratorer och socialpedagoger på Kyrkbyskolan, Aroseniusskolan, Himlaskolan och Bohusskolan har eller håller på att utbildas till gruppledare för DISA.
Tjejgrupperna träffas vid sammanlagt tio tillfällen och såväl övningar som ledarmetoder är nationellt framtagna och manualbaserade.
– Varje träff går under en viss rubrik. Vi kan till exempel diskutera och göra övningar kring ämnen som: hur man hanterar stress, stressiga situationer, negativt tänkande, hur man kan ändra sina negativa tankar till positiva och hur man kan planera för att må bättre. Det handlar om att bli medveten om sina tankar och lära sig att man kan styra över dem. Syftet är att stärka personerna, även för framtiden, genom att jobba förebyggande. Man behöver inte må jättedåligt för att känna att det skett en förändring. Tanken är att man ska må lite bättre lite oftare och metoden riktar sig lika mycket till de som redan mår bra, förklarar hon.
En övning går till exempel ut på att eleverna först ska tänka negativt och oroa sig för något i en halv minut och sedan föra tankarna till något positivt istället. Därefter ska de känna hur sinnesstämningen ändras och därmed förstå hur de kan styra sina tankar.
Mathias Lind känner stor trygghet i att metoden baseras på forskning och sätter därför hög tilltro till att den fungerar.
– Grundtanken är att jobba förebyggande och hitta en struktur. Man ger tjejerna en verktygslåda för att kunna hantera de stressfaktorer som de utsätts för.
