SURTE. Att kommunen ska ta över vägföreningarnas åtaganden har blivit en omdebatterad fråga. Nu ger Bohus-Surte vägförening sin syn på situationen.
– Medlemmarna i vägföreningar dubbelbeskattas, säger Mikael Fischer i styrelsen.
2015 beslutade kommunfullmäktige att anta en handlingsplan för övertagandet av allmän platsmark som sköts av vägföreningar i Ale kommun. Frågan låg därefter vilande fram till förra året då en ny utredning genomfördes som visade att investeringskostnaden skulle landa på totalt 67,7 miljoner kronor för att överta huvudmannaskapet i Ales tätorter. Det är 53 miljoner mer än vad den tidigare handlingsplanen visade, vilket Alekuriren rapporterade om i slutet av mars.
– Den årliga driftkostnaden var betydligt högre än vad den tidigare utredningen visade. Om kommunen ska ta över efter vägföreningarna i Ale väntas det kosta uppemot 12,5 miljoner kronor per år för att sköta driften, vilket är mer än dubbelt vad som tidigare redovisades. Utredningen pekar på kostnader kopplade till att löpande drift och underhåll på sina håll inte har utförts som det var planerat. Man kanske har räknat med ett snabbt övertagande och därför hållit tillbaka något, sa samhällsbyggnadsnämndens ordförande Henrik Fogelklou (M) då.
Läs också: Ökad kostnad med 53 miljoner
Det här har fått Bohus-Surte vägförening att reagera. Lokaltidningen har träffat två representanter från styrelsen som ger sin syn på situationen.
– När kommunen beslutade att anta handlingsplanen var de väldigt tydliga med att vi i vägföreningarna skulle avvakta med investeringar eftersom kommunen skulle subventionera 50 procent av investeringskostnaden. Det var av den anledningen inte konstigt att vi under något år väntade med investeringar, säger vägföreningens ordförande Mikael Andersson och fortsätter:
– Efter drygt två år insåg vi i styrelsen att kommunens tidplan inte skulle hålla och att vi därför inte kunde bromsa investeringarna. Vi har nu tagit ikapp fördröjningen och vi känner att vi får obefogad kritik från kommunen. Mikael Fischer tillägger:
– Medlemmarna i vägföreningarna dubbelbeskattas då de både betalar kommunalskatt och den obligatoriska medlemsavgiften i vägföreningen. Denna orättvisa var dessutom ett av de tunga argumenten som kommunfullmäktige framförde då beslutet togs, säger Mikael Fischer.
Att driftkostnaden för kommunen väntas kosta uppemot 12,5 miljoner kronor är inte förvånande, enligt Fischer och Andersson.
– Vår vägförening har i dag en årsbudget på ca fyra miljoner kronor där drygt hälften är rena driftpengar och resterande är investeringar i väganläggningen. Det finns i dag sex större vägföreningar i kommunens tätorter och därför kan det inte vara en stor överraskning för kommunen att driftkostnaden skulle landa på runt 12,5 miljoner, pengar som i dag betalas av de alebor som ingår i en vägförening, medan övriga alebor slipper undan, säger Mikael Fischer.
