LUPP 2010 är den andra ungdomsenkäten som görs enligt samma metod. Den första gjordes 2007 och nu kan materialen jämföras.
Ale kommun genomförde 2007 en LUPP-undersökning, en lokal uppföljning av ungdomspolitiken. 2010 var det dags igen. Resultaten kan nu jämföras och utgöra en bra vägledning för vilka insatser som bör prioriteras. Efter LUPP -07 togs flera viktiga initiativ. Bland annat startades Mötesplats ungdom i Ale gymnasium, alla ungdomar erbjöds gratis busskort, Ale ungdomsråd sjösattes och två fältanknutna socialsekreterare anställdes.
–Budskapet från ungdomarna då var tydligt, de ville ha fler och bättre mötesplatser och möjlighet att fritt röra sig i kommunen. Det fanns också signaler om att ungdomar kände sig otrygga varför fältarbetet prioriterades. Jag tror det är viktigt att visa ungdomarna att deras svar i LUPP:en faktiskt påverkar de politiska besluten, säger ungdomslots Sven Nielsen.
Målen som sattes för tre år sedan har delvis uppfyllts, men på en del områden återstår mycket arbete.
– Snuset har nästan försvunnit och alkoholkonsumtionen har minskat. Antalet föräldrar som tillåter sina ungdomar att dricka har blivit färre. Däremot har rökningen minskat generellt, men de som röker varje dag har tredubblats. Det oroar, säger Annika Nilsson som har analyserat svaren.
Narkotikan är det som oroar mest. Här har de som provat någon gång ökat kraftigt bland flickor som går andra året i gymnasiet, medan det är färre killar som testat. Paradoxen är dock att andelen killar som använt narkotika mer än 20 gånger har ökat.
Skolmaten
Tydliga besked i den senaste undersökningen ges om skolmaten. Ungdomarna är missnöjda.
– Det är främst i grundskolan. Missnöjet kring skolmaten har ökat för åttorna och andelen tjejer i skolår 8 som hoppar över lunchen en gång i veckan eller mer har nästan fördubblats sedan 2007. I gymnasiet däremot är eleverna till och med mer nöjda med maten än riksgenomsnittet. Överhuvudtaget när det gäller verksamheten i skolan är gymnasieeleverna mer positiva än eleverna i årskurs åtta. Här är tjejerna minst nöjda med det extra stödet som ges i skolan, säger Peter Lindberg som också har varit med i sammanställningen av LUPP-rapporten.
Enkäten ger också en tydlig bild av att skolket har minskat i grundskolan. Problemen med mobbing och kränkningar är mindre i Ales skolor än i övriga Sverige.
Ökad stress och sömnsvårigheter vittnar dyrgt 40% av ungdomarna om.
– Det är en allvarlig siffra och en olycklig trend som vi måste försöka hitta lösningar på. När vi frågar ungdomarna berättar många om att de har både dator och mobiltelefon uppkopplade under natten. Behovet av att vara tillgänglig och rädslan för att missa något har skapat en livssituation som jag inte tror någon mår riktigt bra av, säger Sven Nielsen.
Trygghetsfrågan hamnade i fokus i mätningen 2007. Andelen unga som inte kände sig trygga hemma var oroväckande hög. Lupp 2010 visar nu att trenden har vänt. I båda åldersgrupperna känner sig Ales ungdomar trygga i hemmet. Siffran är till och med bättre än riksgenomsnittet. Antalet brott mot ungdomar har också minskat.
Vill påverka
Slutligen kan konstateras att ungdomarna, oavsett ålder, är överens om vad politikerna bör satsa på de kommande åren. Skolan, arbeten för unga och minskad kriminalitet. Ungdomarna är också positivt inställda till att vara med och påverka. Cirka 70% av tjejerna i enkäten svarar att de tycker att det är viktigt att ungdomar och beslutsfattare träffas och diskuterar.
På frågan om hur planerna ser ut efter gymnasiet svarar 35% av ungdomarna att de helst vill studera på högskola eller åka utomlands. Sju av tio tjejer i årskurs två tror att de kommer att flytta från kommunen medan fem av tio killar tror detsamma. En övervägande del av aleungdomarna har en positiv syn på framtiden.
Fotnot. Ungdomar i årskurs åtta och andra året i gymnasiet har vesvarat enkäten.
