Researchbolaget Acta Publicas syfte med rapporten var att synliggöra de brister som finns inom systemet med lärarlegitimation och varför det är så få som blir av med den. Det som formellt stoppar en dömd individ idag, oavsett legitimation eller inte, att arbeta med barn är det gallringssystem och krav på utdrag ur belastningsregistret som rektorerna använder sig av när en anställning ska ske.
I Ale finns det enligt rapporten 18 personer med lärarlegitimation som har blivit dömda i domstol 2001 till mars 2022. Det gäller samtliga brottstyper som har lett till dom i domstol, oavsett om personen dömdes innan hen fick sin lärarlegitimation eller efter att legitimationen erhållits. Domarna kan vara av såväl allvarlig karaktär som en enklare tvist om parkeringsbot.
De möjligheter som finns för skolor avseende insyn i belastningsregistret är begränsade till allvarligare brottskaraktär som våldsbrott, sexualbrott, barnpornografibrott och grovt rån.
– Det är rektorn som anställer personal på delegation av kommunstyrelsen och villkoren för vem som får en anställning är strikt reglerade. Vi begär utdrag från belastningsregistret, men vi ser inte alla domar, säger Åsa Ericson, chef för sektor utbildning i Ale och fortsätter:
– Jag vill inte kommentera de som är dömda och som är i aktiv tjänst idag. Sker det ett brott i tjänsten agerar alltid arbetsgivaren i det. Om någon blir dömd privat skulle det dock teoretiskt sätt kunna undgå arbetsgivaren, säger Åsa Ericson.
I de fallen där det upptäcks att personal har dömts för ett brott finns det däremot riktlinjer för hur skolan och kommunen ska agera.
– Det finns tydligt förfarande för det. Har man dessutom ett aktivt och nära chefskap är det svårare att inte bli upptäckt ifall man går igenom en rättsprocess, säger Åsa Ericson.
I jämförelse med övriga kommuner sticker varken Ale eller Lilla Edet ut, antalet dömda med lärarlegitimation skiljer sig således lite åt.
Peter Karlberg
