ALE. Skolelever i Ale upplever den allmänna trivseln och bemötandet i skolan som mycket bra.
Skolmiljön får desto sämre betyg och elevinflytandet kunde ha varit bättre.
Detta visar resultatet av en skolundersökning som gjorts genom GR.
På uppdrag av Göteborgsregionen – GR har man för andra året genomfört en skolundersökning för att kunna jämföra de 13 kommunerna.
Elever i årskurs 2, 5 och 8 samt Ale gymnasiums andraårselever och föräldrar till barn i förskolan och årskurs 2 har under våren fått svara på ett antal frågor rörande allt från skolmaten och toaletterna till delaktighet och trygghet. På en fyragradig skala har de fått besvara frågor anpassade efter respektive årskurs.
Vad gäller svarsfrekvensen ligger den högst i årskurs 2 och 5 och snittet bland eleverna landade på 87 % vilket kan jämföras med 74 %, som blev genomsnittet för regionen. Däremot lyckades man inte ens få hälften av föräldrarna att svara, detta trots brevutskick, information i skolrådet och artikel i lokaltidningen.
– Resultatet är överlag mycket jämnt i regionen och Ale utmärker sig inte direkt inom något område jämfört med de övriga kommunerna, säger Kerstin Hanserud, informationsansvarig.
Yngre mer positiva
De områden som sticker ut är skolmiljön – speciellt toaletterna, delaktighet och inflytande samt lusten att lära.
– Det är inom dessa man behöver jobba. Med lust att lära menas att skolarbetet inte väcker lust till att lära mer, förklarar verksamhetschefen Katrin Busck, som även betonar de områden där Ale ligger i framkant:
– På trivsel, trygghet och bemötande ligger vi högt, vilket känns fantastiskt bra.
Om toaletterna slår igenom på minussidan hos årskurs åtta så är det bristen på lugn och ro som sticker ut bland tvåorna, men genomgående gäller att ju yngre desto mer positiv.
Årskurs två och föräldrar till förskolebarn är mest tillfreds, medan åttorna är mest missnöjda, framför allt med skolmiljön och inflytandet i utbildningen. Detta vänder sedan när man tittar på hur gymnasieeleverna har svarat.
På gymnasienivå är det framför allt könsfördelningen som oroar och det är tjejerna som är mest missnöjda.
– Man kan se att tjejerna överlag är mer negativa, speciellt när det kommer till respekt och bemötande, vilket man ska ta på allvar, säger Sara Olsson, kontorsassistent.
På frågan om man respekterar varandra på skolan landade tjejernas snittsvar på 2,9 av 4, medan killarna svarade 3,6. Samma resultat kunde man se på frågan om de tycker att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter.
– I de övriga årskurserna ser man ingen skillnad i könsfördelningen så man kan fundera på varför det ändras när eleverna kommer upp i gymnasiet, menar Sara.
I onsdags presenterades resultatet för Utbildningsnämnden, men enligt nämndordförande Elena Fridfelt (C) har man ännu inte bestämt hur man ska jobba vidare med det.
