Lärlingsgymnasiet i Ale är sedan ett år tillbaka hemmahörande i Nödinge. Här har skolans expansion kunnat fortsätta. 190 elever är nytt rekord.
– Vi känner nog att vi har nått taket nu. Småskaligheten och förmågan att kunna se alla elever är det som ligger bakom framgången. Det tänker vi inte ändra på, säger rektor Malin Luukinen.
Från att ha varit en ifrågasatt verksamhet har pendeln svängt. Idag är det många som är intresserade av lärlingsutbildningen som fenomen, inte minst eftersom den i Ale bedrivs av en fristående aktör.
Inga anmärkningar
– Skolinspektionen har gjort många kontroller och nu senast kunde de konstatera att det inte fanns någonting att anmärka på. Det var bara fyra gymnasieskolor i hela Sverige som lyckades med den bedriften. Det finns en mängd olika faktorer som har bidragit till att vi har nått resultat. Den låga personalomsättningen och det faktum att vi har handplockat de lärare som vi bedömt vara mest lämpliga för våra elever har haft avgörande betydelse, säger Malin Luukinen.
Lärlingsgymnasiets framgång har nu nått hela vägen in i riksdagshuset. Utbildningspolitikerna Camilla Waltersson Grönvall (M) från Lilla Edet och Michael Svensson (M) från Falkenberg gjorde i torsdags ett gemensamt besök i Nödinge.
– Det är verkligen anmärkningsvärt att 44% av eleverna är tjejer. Det är väldigt intressant, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Det finns flera trendbrott att notera. I höst är det fler tjejer än killar som har valt transport och fler killar än tjejer som läser handel.
Tjejer kör bättre
– Det är ett resultat av att transportbranschen gärna ser kvinnliga sökande. De kör faktiskt bättre än killar, snålare och med färre skador på fordonen, säger Jan Olsson, lärlingsplatssamordnare och tillägger:
– Jag tycker också att det är viktigt att upplysa om att vi numera återser många syskon till elever som har gått hos oss tidigare. Det är ett väldigt bra betyg för skolan.
Riksdagsledamöterna fick också möjlighet att prata med elever. Hampus Kjellqvist går andra året på elprogrammet och stortrivs. Han läser dessutom på högskoleförberedande nivå.
Mer krävande
– Det är mer krävande, men även om det är kul med el just nu så vet jag inte vad som händer i framtiden. Det känns skönt att ha med sig möjligheten att läsa vidare på högskola om jag skulle tänka om, säger han samtidigt som han berättar att han redan kan välja att jobba så fort han är ledig.
Det hade Camilla Waltersson Grönvall inte svårt att förstå.
– Jag har en pappa i elbranschen och jag kan lova dig att du aldrig behöver oroa dig för att bli arbetslös som elektriker.
För att ett lärlingsgymnasium ska fungera är nätverket med lokala företagare helt avgörande.
– Där är vi bortskämda. Ale är en småföretagarkommun och eftersom vi som jobbar på Lärlingsgymnasiet till stor del bor i Ale lyckas vi nästan alltid hitta en plats om det nu mot förmodan skulle saknas, säger pedagog Ann-Marie Westlund.
Synen på lärlingsutbildning har definitivt förändrats. Studie- och yrkesvägledare rekommenderade tidigare bara skoltrötta elever att söka.
– Det gör man inte längre. Att gå på ett lärlingsgymnasium är ofta tuffare. Arbetstiderna är obekväma och sysslorna tyngre. Fördelen är att det ger resultat. 85% går rakt ut i arbetslivet. Företagen rycker i alla våra elever, säger Malin Luukinen.
Riksdagsledamöterna var inte blygsamma med berömmet.
– Det är bara att applådera. Ni har kommit långt i Ale.
Camilla Waltersson Grönvall och Michael Svensson fick senare också göra besök på ett antal av de företag som erbjuder lärlingsplatser.
