NÖDINGE. På onsdag väntas Utbildningsnämnden ta beslut om Ale gymnasiums framtid.
Fram till dess vädjar ledande politiker om respekt för att utredningen måste ha sin gång.
– Vi behöver ett så brett beslutsunderlag som möjligt för att kunna ta rätt beslut, säger Utbildningsnämndens ordförande, Elena Fridfelt (C).
Det första preliminära intagningsbeskedet till Ale gymnasium hösten 2013 visade att 34 behöriga elever valt skolan som sitt förstaval. Med tanke på de 166 platser som erbjuds var resultatet katastrofalt. Särskilt då elevernas val dessutom är fördelade på åtta olika program/inriktningar.
Sektor utbildning hade redan tidigare i uppdrag att se över hur kostnaderna för Ale gymnasium skulle kunna sänkas, nu har det arbetet påskyndats.
– Det finns ett antal obesvarade frågor som måste redas ut, men i huvudsak ställer vi oss två frågor. Är det möjligt att starta upp en ny årskull ettor med så få sökande och vad kostar det i så fall alternativt vad det skulle innebära att driva skolan vidare med bara de elever som redan går där? Oavsett vilket beslut vi kommer att fatta så står eleverna i främsta rummet, säger Elena Fridfelt.
Är det verkligen möjligt att driva skolan vidare med så få sökande?
– Allt är möjligt, men det blir väldigt dyrt. Hur dyrt ska sektorn svara på.
Elena Fridfelt har i egenskap av ordförande för Utbildningsnämnden kallat till ett extra arbetsutskott nästa onsdag. Där kommer hon att informera om ett beslutsförslag som nämnden senare samma dag ska kunna anta.
Måste ta beslut
– För alla elever, de som redan går i Ale gymnasium och de som faktiskt har sökt hit, lärare och övrig personal, måste vi ta ett beslut. Det går inte att avvakta när så många behöver besked, säger Elena Fridfelt.
Kommunledningen är också engagerad i frågan, men det är nämnden som driver ärendet. Kommunstyrelsens ordförande, Mikael Berglund (M), säger att Ale gymnasium just nu upptar nästan all vaken tid.
– Jag tror att alla som är engagerade i Ale funderar på vad det ena eller andra beslutet innebär. Skolan är vår viktigaste verksamhet, men vi har också ett ekonomiskt ansvar och om väldigt få väljer det vi erbjuder måste vi fundera på alternativ. Det förs livliga diskussioner på alla plan och många fördjupade utredningar genomförs just nu. Dessa ska nämnden få på sitt bord i nästa vecka och då får vi förhoppningsvis en klarare bild, säger han.
Precis som många andra menar Mikael Berglund att utbudet av utbildningar och möjligheten att snabbt förflytta sig påverkat utvecklingen.
– Vet man vilken typ av utbildning man söker så går den att finna i regionen. Det är inte som när jag gick i skolan. Vi trodde kanske ändå att trenden hade vänt och att Ale gymnasium med sin närhet och kvalité skulle attrahera tillräckligt många. Nu ser det mycket allvarligt ut, men vi ska inte gå händelserna i förväg, säger Berglund.
Opposition Paula Örn (S) är inne på samma spår och avvaktar spänt utredningsmaterialet samt vad majoriteten kommer att föreslå.
En större fråga
– Vi har informerat våra medlemmar om allvaret och hur förutsättningarna ser ut. Det vi tycker är viktigt är att ta ansvar för de elever som redan har gjort sina val och börjat i Ale gymnasium. Egentligen tycker jag att utbildningsfrågan ska ses i ett större sammanhang och personligen ställer jag mig frågan om det verkligen är ansvarsfullt att låta fler friskolor starta upp när vi redan har fler utbildningsplatser än elever i regionen. Jag önskar att det fanns en politisk enighet om att ta ansvar för gymnasieelevernas valfrihet. Det har redan hänt och i år riskerar ännu fler att tvingas få gå om ett år, då deras skola tvingas i konkurs, säger Paula Örn.
Den grundläggande problematiken är att det är billigare för Ale kommun att köpa en utbildningsplats i ett gymnasium i Göteborgsregionen än att låta eleverna studera på hemmaplan.
