ALE. I förra veckans nummer av Alekuriren rapporterade vi om den låga personaltätheten i Ale kommuns fritidshem. Nu ger politikerna sin syn på saken. Är satsningen på fritidsklubbar lösningen för en ökad personaltäthet?
Siffror från den senaste mätningen i oktober 2023 visar att det går fler barn per heltidstjänst i Ale jämfört med i kranskommunerna och långt fler än om man jämför med riket.
– Jag tycker att det är oroväckande. Personalen är bekymrade, de känner att de inte räcker till och upplever att de behöver mer resurser. Jag instämmer med det, säger Anette Håkansson (S), vice ordförande i utbildningsnämnden.
– Vi vet om att vi har en låg personaltäthet och behörighet på fritids. Det är svårt att rekrytera personal, men vi hoppas att det kan bli högre personaltäthet i och med att vi bildar fritidsklubbar istället för fritidshem för eleverna i årskurs 4 till årskurs 6, säger Lena Camp (SD), ordförande i utbildningsnämnden.
Från och med årets hösttermin erbjuds barnen på mellanstadiet fritidsklubbar istället för fritidshem. Skillnaden mellan de olika benämningarna är att fritidsklubbarna inte behöver följa läroplanen på samma sätt som fritidshemmen. Fritidsklubbarna har ingen morgonomsorg och har bara öppet till klockan 17 på eftermiddagarna. I en fritidsklubb behöver personalen heller inte ha samma typ av behörighet.
– Fler och fler kommuner går över till att ha fritidsklubbar. Det är svårt att rekrytera till fritidshemmen, men när vi öppnar klubb istället så kanske det öppnar upp för andra personer, med andra utbildningar i botten, som känner att det här vore kul att jobba med, säger Lena Camp och tillägger:
– Det är alltid viktigt att ha många vuxna runt om, oavsett vilken omsorg det gäller.
En förhoppning med övergången till fritidsklubbar är att den behöriga personalen som är inriktade mot fritids ska kunna flyttas ner till fritidshemmen och på så vis öka personaltätheten där. Samtidigt som fritidsklubbarna kan fyllas på med personal från andra yrkeskategorier. Något som både Anette Håkansson och Lena Camp ser som en vinst.
– Vinsten med det är att vi använder den utbildade personalen som finns. Fritidspedagogerna går ner till fritidshemmen och använder den kunskapsbanken som de har i fritidshemmen, säger Anette Håkansson.
Förhoppningen är att fritidsklubbarnas intåg ska leda till en högre personaltäthet inom fritidshemmen. Anette Håkansson menar dock att det behöver göras mer än så.
– I mina ögon så tycker jag att det är helt fel med den skattesänkning som görs. Vi har så mycket inom äldreomsorgen och skolan som vi hade kunnat lägga pengarna på för att få en bättre arbetsmiljö. En bättre arbetsmiljö för personalen skapar ett bättre utbud av skola, vård och omsorg. Där hade jag velat lägga pengarna. Vi vill ha mer personal till verksamheterna.
Lena Camp berättar att man i det politiska styret varit tvungna att prioritera, och att de den senaste tiden valt att göra stora satsningar på förskolan.
– Vi gav ett extra tillskott i budgeten på förskolan för att kunna genomföra de anpassningar som krävs. Det kom lite som en blixt från klar himmel för alla kommuner i Sverige när vi upptäckte att det inte föddes så många barn. I en sådan anpassning tittar man även på grundskolan och fritids, säger Lena Camp och fortsätter:
– Givetvis har vi som mål att på längre sikt rikta mer uppmärksamhet på fritidshemmen och se över personaltätheten där. Nu hoppas vi på bättre siffror när den nya mätningen genomförs i oktober. Skulle utvecklingen inte gå åt rätt håll så är det klart att vi behöver jobba ännu mer med den här frågan. Det är bara svårt att göra alla sakerna på samma gång, även om man ofta vill det, säger Lena Camp.
Ale: 28,2 barn
Göteborg: 23,4 barn
Kungälv: 22,4 barn
Lilla Edet: 22,0 barn
Alingsås: 21,4 barn
Härryda:20,6 barn
Kungsbacka: 20,6 barn
Lerum: 23,2 barn
Mölndal: 20,1 barn
Partille: 18,5 barn
Stenungsund: 20,3 barn
Tjörn: 23,2 barn
Riket: 21,0 barn
Källa: Skolverket