ALE/LILLA EDET. Grundskolan i Ale kommun ligger medelrankad när det kommer till lärarbehörighet. Det visar nya siffror från SCB. Lärarförbundet visar hur det är ställt med lärarbehörigheten i samtliga kommuner och län i Sverige.
Skolverket sekretessbelade förra året stora delar av all skolrelaterad statistik. Genom en specialbeställning från SCB har Lärarförbundet kunnat ta del av regional och lokal statistik även för läsåret 2020/21. Statistiken inkluderar såväl kommunala som fristående skolor.
I oktober 2020 hade motsvarande 72 procent av lärarna i grundskolan i Ale kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. I hela riket är Ale rankad som nummer 102 av landets 290 kommuner.
Av de sammanlagt 258 heltidstjänsterna i grundskolan i Ale kommun (motsvarande 291 lärare) var det 186 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
– Det är alarmerande. En låg andel behöriga lärare innebär lägre kvalitet på undervisningen. Eleverna får inte den undervisning de har rätt till vilket hotar Sveriges framtid som kunskapsnation, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Andelen behöriga lärare i Ale är ungefär densamma som under förra läsåret.
Bland kommunerna i Västra Götalands län har Orust störst andel behöriga lärare (82 procent) och Strömstad lägst (53 procent).
Motsvarande siffror för Lilla Edets kommun visar att 62 procent av lärarna i grundskolan har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. I hela riket är Lilla Edet rankad som nummer 235 av landets 290 kommuner.
Av de sammanlagt 91 heltidstjänsterna i grundskolan i Lilla Edets kommun (motsvarande 107 lärare) var det 56 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Andelen behöriga lärare i Lilla Edet ökar jämfört med året innan med fem procentenheter. Dessa förändringar ska dock tolkas med viss försiktighet då årets statistik sammanställts lite annorlunda än tidigare.
I hela landet ligger lärarbehörigheten, enligt Skolverkets statistik, på 70,9 procent vilket är en marginell förbättring jämfört med året innan då 70,1 procent av lärarna var behöriga. Tidigare har trenden varit vikande i flera år.
– Det är givetvis positivt att behörigheten ökar på nationell nivå, om än marginellt. Men att närmare tre av tio lärare fortfarande saknar lärarutbildning i det ämne de undervisar i är ett stort misslyckande, säger Johanna Jaara Åstrand och fortsätter:
– Lärarbristen i Sverige är ett samhällsproblem. Sveriges lärare måste få konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning för att fler ska bli och förbli lärare. Det finns inga genvägar.
Skolverket har sedan 2020 sekretessbelagt all skolrelaterad statistik på annat än riksnivå. Genom SCB har Lärarförbundet trots det kunnat göra ett uttag om lärarbehörighet för läsåret 2020/21 i samtliga kommuner och län. Däremot saknas uppgifter om enskilda skolor.
Statistiken bygger på uppgifter från legitimationsregistret, som uppdateras dagligen. Det uttag som SCB har bearbetat är gjort vid en något tidigare tidpunkt än vad Skolverket brukar använda. Det innebär att förändringar mellan läsåren 2019/20 och 2020/21 ska tolkas med viss försiktighet.
