Kriget i Ukraina har väckt oro bland både vuxna och barn. Funderingar kring hur det kommer att utvecklas och hur det påverkar oss i Sverige är återkommande. I skolan är det inget undantag, medger rektorerna.
– Vi har elever på skolan vars föräldrar har varit på flykt en gång i tiden eller som själva kom till Sverige under flyktingkrisen 2015. Vi måste bemöta deras känslor och tankar kring det som nu händer i Europa, säger Aida Jovicevic, rektor på Bohusskolan.
– Det är ett arbete i flera led och det finns ett bra stöd från Skolverket. Alla mentorer har ett ansvar att agera betryggande och avdramatiserande. Sedan har våra kuratorer en viktig roll genom att erbjuda samtalsstöd till elever som behöver det, fortsätter Aleksandar Kovacevic, biträdande rektor på Surteskolan.
Är det svårt att avväga hur mycket information man ska ge?
– Det är viktigt att vi enbart förmedlar ren fakta som kommer från olika myndigheter. Vi bemöter inte ”fake news” i skolorna och källkritiken är därmed avgörande i vårt arbete, säger Aida Jovicevic.
– Sedan är det alltid en balansgång. Uppstår det en diskussion är det viktigt att vi inte lägger locket på och ignorerar barnens känslor. Det är vi väldigt noggranna med att möta eleverna i deras tankar, tillägger Andreas Dilot, rektor på Surteskolan.
Alla tre återkommer till att vissa elever behöver mer stöd än andra.
– Det finns exempelvis dem som har någon form av kontakt till antingen Ukraina eller Ryssland. Vi i skolledningen har bra koll på vilka som behöver extra stöd och kuratorerna erbjuder dem samtalsstöd, säger Aleksandar Kovacevic.
Aida Jovicevic avslutar:
– Skolan ska vara en trygg plats och när en kris uppstår är det viktigt att vi finns där för alla elever. Vi informerar också vårdnadshavarna hur de ska prata med sina barn om det här ämnet.
