ÄLVÄNGEN. Julfirande hemma i Lödöse? Inte i år. IFK Göteborgs tränare Mikael Stahre väljer att åka med familjen till semesterbostaden i Spanien.
Ett händelserikt 2021 lider mot sitt slut. För Mikael Stahre inleddes året i norska klubben Sarpsborg för att avslutas på Kamratgården i Göteborg.
– Blåvitt är Blåvitt! Det är ett av de mest prestigefyllda uppdrag du kan ha i Skandinavien, säger Stahre när lokaltidningen träffar honom över en kopp kaffe i Älvängen.
Det var i början av juni som Mikael Stahre presenterades som nygammal tränare för IFK Göteborg, efter att Roland Nilsson fått sparken. Stahres förra sejour var 2012-2014.
– Jag känner många människor i Blåvitt och trivs här.
Skillnaden på det IFK du lämnade och det du återvänt till?
– Man kan inte bortse från det faktum att en sjundeplats är IFK:s bästa placering under den senaste femårsperioden. Det är inte bra. De yttre kraven och intresset runt laget har inte lirat i takt med kvaliteten.
Vad krävs för att nå toppen igen?
– Mitt jobb är att få det offensiva, defensiva och det gruppdynamiska, där det finns massor av detaljer, att fungera på rätt sätt. Vi ska hitta en väg att träna och spela som är vägvinnande. I fotboll är det lätt att man vill börja kompensera saker, siktar högt och inte träffar rätt. Vi ska göra vanliga saker ovanligt bra. Organisation, struktur, hårt arbete och tydlighet är prioriterat.
Hur sammanfattar du årets prestation – en 8:e plats i Allsvenskan?
– Det är inte godkänt. Ser vi till de sista åtta matcherna där vi tog sex vinster i ett skarpt läge så är det väl godkänt och kanske ett snäpp över det. Vi måste dock se till helheten och då finns det mer att önska.
– Det som är positivt är att vi inte kliver av säsongen med en slags affektkänsla vilket man gjort under flera år.
Vann rätt lag Allsvenskan?
– Ja, utan tvekan. Malmö FF var bäst!
Vad är roligast med arbetet som fotbollstränare?
– Jag har valt den här inriktningen och har haft förmånen att få jobba heltid med fotboll sedan 2000. Det är min hobby och mitt största intresse, som förenas i mitt arbete. Jag är brutalt intresserad av idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet, det är en motivationskälla i sig. Sedan är det inte kul varje dag. Mitt jobb handlar emellertid inte om att vara glad eller ledsen utan att arbeta stenhårt varje dag och nå resultat. Jag är bra i skarpa lägen, har upplevt med- och motgång, fått ryggdunkningar och sett när folk vänt bort blicken. Det är ett normalt läge i den här branschen.
När på jobbet trivs du allra bäst?
– Det är helheten som tilltalar mig. Jag tycker om att planera för det som ska genomföras, att driva saker framåt. De två timmarna på träningsplanen är bara en liten del av arbetet. Sedan är naturligtvis matchen, att få coacha laget och vinna, en drivkraft i sig. Jag gillar den pressen.
I din tränarroll, vad fokuserar du på för att utveckla gruppen och ta steg framåt?
– Gör det vi har bestämt, gör det du är bra på!
Tre ord som du tycker beskriver dig som tränare?
– Jag bedömer mig själv som professionell, sätter jobbet väldigt högt i mitt huvud. Jag tror att jag har en energi och aura runt mig samt att jag är insiktsfull. Jag vet vad jag är bra på och vad som inte är mina spetsegenskaper.
Stockholmaren Mikael Stahre köpte sitt hus i Lödöse 2014 och har sina olika tränaruppdrag till trots blivit orten trogen.
Har Lödöse blivit hemma för dig?
– Ja, så är det. Vår son har startat upp sitt vuxna liv i den här regionen och vi trivs väldigt bra.
Hur tillbringas julledigheten?
– I vår lägenhet i Spanien.
Är du en vän av julen som gillar att laga mat, pynta granen och så vidare?
– Jag gillar företeelsen, men att andra gör det.
Vem vill du ge en julklapp?
– Eftersom vi sitter i Ale så ger jag en julklapp till Patrik Persson, som bor i Älvängen och som arbetar hos oss med fasta situationer. Det har haft en stor påverkan. Vad han får låter jag vara osagt, men det blir en hybrid – ett mellanting av ett mjukt och hårt paket.
