SURTE. Europamästaren Mirjam Björklund, 26, har ägnat sitt liv åt karaten och träningen. För Alekuriren berättar hon om sin långa väg till EM-guldet.
För många inom svensk karate behöver Mirjam Björklund ingen närmare presentation. I Surte, där hon bott i drygt ett år, lever hon däremot ett betydligt mer anonymt liv.
– Surte är perfekt! Det är naturnära, lugnt och skönt. Jag planerar att stanna kvar, säger Mirjam Björklund, som ursprungligen kommer från Partille.
26-åriga Mirjam tillhör världseliten i shinkyokushin, en form av fullkontaktskarate där utövarna tävlar utan skydd och där bland annat sparkar mot huvudet är tillåtna. Kampsporten kräver extrem tuffhet och ställer väldigt höga krav på fysiken. Under många år har hon samlat på sig internationella medaljer, men den ädlaste valören har saknats.
För några veckor sedan kom det efterlängtade guldet under EM i georgiska Batumi. Efter tre tuffa matcher fick hon äntligen ta emot den ärofyllda medaljen. Men trots att guldet är en av karriärens största ögonblick upplevde Mirjam inte någon känslostorm efter segern.
– Helt ärligt kändes det inte jättemycket just då. På ett personligt och symboliskt plan betyder det mycket, jag är en arbetsmyra som älskar själva utvecklingen och vägen fram till något, säger Mirjam som tävlade i klassen 54-59 kg.
Det är just strävan och kampen som driver henne framåt. Vanligtvis tränar hon två pass om dagen. Både fys- och fightingpass ska hinnas med.
– Det blir mycket träning och inte så mycket tid över till annat. Jag jobbar nästan heltid och däremellan ska träningskläder tvättas, väskor packas och matlådor lagas. Det är ett svårt livspussel, men jag trivs med det.
Framgångsresan är lång och den började med allt annat än kärlek till sporten.
– En kompis tvingade med mig på träningarna. Jag minns att jag avskydde karate och hade ångest inför varje varje lördag när vi skulle åka iväg för att träna, berättar hon.
Att samma person cirka 15 år senare skulle bli europamästare var det få som hade kunnat förutse.
– Jag har aldrig varit någon talang. Det är många år av envist och hårt arbete. Det har tagit omkring tio år av elitsatsning för att ta mig hit. Jag är dessutom en helt annan person idag jämfört med för tio år sedan.
En stor del av utvecklingen tillskriver hon de värderingar som genomsyrar budon (kampsporten).
– Karaten har format min karaktär. Inom budon lär man sig att aldrig ge upp och att fortsätta kämpa även när det tar emot. Det handlar om att fostra individen, inte bara idrottaren.
I en tid då många kampsporter och andra idrotter präglas av stora gester och starka personligheter beskriver hon shinkyokushin som något helt annat.
– Vi visar respekt för både motståndare och domare. Ibland undrar folk varför jag inte satsar på MMA eller thaiboxning för att tjäna pengar, men det är inte det jag letar efter.
För Mirjam väntar härnäst kval till VM i öppen viktklass, ett mästerskap som kommer gå i Japan under 2027.
Ålder: 26.
Bor: Surte.
Från: Partille.
Favoriträtt: ”Havregrynsgröt med frysta blåbär”.
Drömresemål: “Sri Lanka”.
Gör på en ledig dag: ”Ett långt löppass, minst i två timmar”.