Intervjun sker utomhus i solen på Ale Torg och Joel Mumbongo slår sig ner vid bordet med en cappuccino i handen. 21-åringen, som numera bor i Burnley, är tillbaka på hemmaplan igen.
– Jag satt i karantän i några veckor och till slut fick jag tag på en flygbiljett hem. I början var det jobbigt att inte veta när man ska åka tillbaka till England, men jag har lärt mig att koppla av och ta det som det kommer. Det är som att någon har tryckt på pausknappen, säger han.
Under sina första år bodde Joel i Biskopsgården, men sedan gick flyttlasset till Nödinge och där bor familjen kvar än i dag.
– Jag flyttade hit när jag gick i lågstadiet och jag har många fina minnen härifrån. Stora delar av min uppväxt handlade om fotboll. Jag spelade ständigt när det gavs möjlighet och till en början kretsade det endast om att ha kul, berättar Joel.
Som 13-åring lämnade Joel Nödinge SK för att testa vingarna i Örgryte IS och det var då som fotbollen blev mer allvarsam.
– Vi tränade väldigt mycket och det var då som mentaliteten om att ständigt försöka bli bättre föddes hos mig. Jag ville utvecklas som fotbollsspelare, säger han.
Joel hann därefter att spela i BK Häcken och Utsiktens BK innan han för två år sedan blev kontaktad av den italienska klubben Hellas Verona.
– Tanken var aldrig att jag skulle stanna länge i Utsikten. Jag ville göra bra ifrån mig och därefter gå vidare till en större klubb. Jag provtränade först med Birmingham, men förhandlingarna sprack och det kändes då som att jag hade missat min chans. Sedan dök Hellas Verona upp från ingenstans och jag kunde inte tacka nej, berättar Joel.
Hur var det att komma till Italien?
– Det var en upplevelse att gå från ett lag i division 1 till en Serie B-klubb. Jag lärde mig mycket under den korta tiden som jag var där. Till en början var det tufft med språket eftersom de inte talar engelska, men jag kom in i det bra. Jag fick spela med deras U19-lag och lyckades göra avtryck.
Det blev dock bara ett år i Italien för Joel och det var mycket på grund av en knäskada som han drog på sig under en match.
– Jag var borta från fotbollen i fyra månader och det var jobbigt, men jag visste vad som krävdes för att komma tillbaka. Jag lärde mig mycket av tiden i Verona, både som fotbollsspelare och människa, säger han.
Joel lyckades ta sig tillbaka och fick chansen att träna med Premier League-klubben Burnley.
– Jag fick tillbringa försäsongen med deras U23-lag och det var ganska läskigt eftersom jag precis hade kommit tillbaka från knäskadan. Mycket stod på spel och mitt enda mål var att få ett kontrakt, säger Joel.
Knät höll och Joel tillhör i dag den engelska klubben. Målet är nu att han en dag ska slå sig in i Premier League.
– Jag ska vara redo när chansen kommer. Om det blir i år eller nästa spelar ingen roll. Jag är inte stressad över det, säger anfallaren och fortsätter:
– Jag är väldigt bekväm i Burnleys sätt att spela och de har tagit hand om mig väl sedan dag ett. De visste att jag precis hade kommit tillbaka från en svår skada och att jag behövde tid. Jag är väldigt tacksam för det.
Hur känns det att tänka på att du för två år sedan tillhörde en division 1-klubb i Sverige och att du i dag spelar i England?
– Oj, jag har faktiskt inte tänkt på det tidigare. Jag fokuserar bara på framtiden och hur jag ska kunna bli en bättre fotbollsspelare. Men det har hänt mycket under de senaste två åren och jag är stolt över att jag har lyckats ta mig hit, men det är en lång väg kvar.
Om du måste välja mellan Nödinge och Burnley?
– Haha. Det blir självklart Nödinge eftersom min familj och mina vänner bor här.
