NÖDINGE. Nödinge SK har imponerat i årets upplaga av division 6. Men för lagets huvudtränare Shkar Nawzad handlar det inte om poäng.
– Det är klart att vi också hade velat ha ett seniorlag som spelar i division 2 som Ahlafors IF. Men just nu är vi sämst i kommunen rent divisionsmässigt och då måste vi ha vårt egna, något som sticker ut och drar till sig människor, säger han.
Med halva säsongen avklarad leder Nödinge SK division 6. Det är givetvis ett faktum som ingen i föreningen mår dåligt över, men det är heller inget som herrlagets ledarstab vill prata särskilt mycket om. Tvärtom, i år har lagets fokus legat på allt annat än resultat.
– 2005 åkte Nödinge ur division 5. Sedan dess har föreningen sagt att man ska vinna serien, men aldrig lyckats ta sig upp ur division 6. Divisionsmässigt är vi sämst i hela kommunen och då måste vi bygga en annan typ av berättelse, säger Shkar Nawzad.
Han har vuxit upp i Nödinge, bott kvar i Nödinge och brunnit för orten i hela hans 29-åriga liv. De senaste åren har han arbetat som föreningsutvecklare i föreningen och inför säsongen 2024 valde han, tillsammans med en stor ledarstab, att ta över herrlaget. Ett genomgående tema var att laget skulle genomsyras av goda människor, bra förebilder.
– Det ska inte spela någon roll hur bra du är på fotboll, det viktigaste är hur du är som människa. Det är nummer ett.
Shkar vill att NSK ska bli något större än en serieseger. Självklart vill herrlaget vinna matcher, men föreningens fokus och arbete måste vara mycket bredare och långsiktigt menar Shkar.
Väl på planen ska laget förlita sig på sitt spel och aldrig ändra något för att uppnå kortsiktiga resultat.
– Även om vi skulle ta oss upp till division 4… vad säger det egentligen? För mig personligen skiter jag i om vi spelar i division 6 eller 4, säger han och utvecklar:
– Enligt mig kan alla lag vinna vilken serie som helst. Har man tillräckligt med resurser kommer man alltid kunna värva spelare och spela på spelarnas förmåga. Eller… så tror man på sig själv, tänker att det här är vi och spelar så som vi gör. Förlorar vi matcher så vet vi att det enbart är vi som behöver bli bättre.
När arbetet påbörjades i vintras var laget i spillror. Den tidigare tränaren Jimmy Bakkum hade gått till seriekonkurrenten Nol IK och tolv spelare hade valt att följa med. För flera av killarna som blev kvar i Nödinge var det en tuff period, berättar Shkar.
– Då, i januari, presenterade vi ett scenario som utgick från att vi skulle möta Nol på bortaplan i serien. Vi målade upp en bild av att vi leder den matchen med 2–1 i 85:e minuten och ställde frågan till spelarna hur vi ska agera då? Väljer vi att säkra hem matchen och slå långt bara för att vinna? Eller fortsätter vi att spela vårt spel, ta risker och kanske till och med förlora matchen bara för att det viktigaste för oss är att spela vårt spel?
Sjukt nog blev scenariot senare en verklighet. I april möttes lagen på Nolängens IP. I den 85:e minuten ledde NSK med 2–1 och hade dessutom fått en utvisning.
– Men vi fortsatte att spela kort från målvakt, vi tog risker och spelade oss ur situationer. Ibland tappade vi bollen och Nol fick målchanser, men vi fortsatte på samma sätt och vann dessutom matchen. Det blir en berättelse. Vårt spel i sig är inget unikt, det unika är att faktiskt tro på det hela vägen.
Han är imponerad över hur snabbt spelarna tagit till sig ledarstabens vision, inte minst är han stolt över de äldre spelarna som tagit ett stort ansvar och varit exemplariska förebilder.
– Vi fick in Boban Ilic, Oden Cardell, Aldin Cirkic. Bara för att nämna några så är det tre otroliga förebilder som har lyckats dra med sig andra.
Shkar Nawzad har inga ambitioner om att bli en professionell fotbollstränare. Han verkar heller inte bry sig om laget fortfarande leder serien när säsongen summeras i oktober. Så vad driver honom, förutom kärlek till orten?
– Jag och två av mina kompisar brukar prata om att om några år kanske vi har egna barn. Det blir ytterligare ett ”varför” till varför vi gör det här. När våra barn ska börja spela fotboll så vill vi kunna vara med i föreningen och som åskådare känna att det vi gjorde för några år sedan finns kvar. Vi vill helt enkelt att våra barn ska få en så bra utbildning som möjligt. Då måste man börja göra någonting.
