Efter många år på Alekuriren har jag nu skrivit min sista rad. Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personer som jag har träffat och till alla er trogna läsare.
Nu är jag en av er.
Det är med viss vemod som jag nu blickar tillbaka på min tid här på redaktionen. Trots att det har gått över åtta år sedan jag skuttade runt hemma i lägenheten av ren glädje över att få se mitt namn i lokaltidningen för första gången känns det ändå som igår. Det var i september 2015 som intervjun med en 20-årig fotbollstalang vid namn Joakim Olausson publicerades och jisses vad mycket som har hänt efter det.
Mängder av timmar har tillbringats i kyliga Ale Arena med bortdomnade fötter, eller bakom ett fotbollsmål med kameran i högsta hugg och flera av mina vita skor har förstörts på Klevebergsbanan i Surte i samband med olika trialtävlingar.
Jag har också haft lyxen att fått träffa många personer med intressanta livshistorier och det är något som jag kommer att bära med mig resten av livet.
Kontakten med er alebor är något som jag kommer att sakna oerhört mycket och även känslan när vi på redaktionen gång på gång lyckas att få ihop en bra produkt efter hårt slit.
Uttrycket ”var sak har sin tid” känns vanligtvis ganska utslitet – men jag väljer ändå att använda det i detta sammanhang, för det är precis så det är.
Nu väntar nämligen ett nytt äventyr i Kungsbacka tillsammans med min sambo och jag kommer hädanefter att vara en trogen läsare av Alekuriren.
Tack alla och ta hand om er!
