Erika Pragler är uppvuxen i Älvängen och har tidigare berättat för lokaltidningen om att hon under ett sju år långt förhållande blev misshandlad av sin partner.
47-åringen har efter det hunnit släppa en bok om sitt tidigare liv och är i dag föreläsare och utbildare inom våld i nära relationer.
– Min bok ”När livet vände med ärr i själen” har släppts som ljudbok på fem olika språk, vilket är fantastiskt roligt, säger Erika.
Diskussionen om våld i nära relationer har blossat upp ännu mer under den rådande coronakrisen. Runt om i världen kommer det larm om att våld i hemmet ökar när människor isoleras och enligt Unizon kan pandemin förvärra situationen för de kvinnor som lever med en våldsutövande partner.
– Det finns många förklaringar till det. Vi isoleras på en mindre yta i våra hem, träffar inte andra och en del blir arbetslösa. Det är påfrestande för den psykiska hälsan att sitta instängd länge. Möjligheterna för våldsutövare blir större och den psykiska ohälsan ökar i takt med exempelvis oro för framtiden, arbete, arbetslöshet och ens ekonomi och för många leder detta till en ökad alkoholkonsumtion. Sedan finns det naturligtvis våld som förekommer även utan alkohol, men vi vet i dag att alkoholen är en stor bidragande faktor till ökat och dessutom grövre våld, säger Erika.
Våldet mot kvinnor eskalerar vanligtvis under semestertider och sammanhängande ledigheter, som jul- och nyårshelgerna.
– Man kan jämföra coronakrisen med exempelvis längre ledigheter som jul och semestertider då människor har liknande situationer – det vill säga att de är lediga, mera tid hemma tillsammans där kvinnan har svårare till frizoner, samt ofta ett ökat intag av alkohol. Samtalen till våra svenska kvinnojourer är färre än vanligt efter coronautbrottet – det är ett allvarligt tecken. Vi vet väldigt lite om det som händer i hemmen nu. Vad vi räknar med är att reaktionerna kommer senare och att det är många kvinnor som kämpar och försöker stå ut just nu. Jag arbetar själv inom en av landets större organisationer och samtalen till oss inom området våld i nära relationer är nästintill noll för tillfället. Få har möjligheten att kontakta oss, säger Erika.
Vad tycker du att man ska göra för att förhindra problemet?
– Vi ska alltid vara uppmärksamma på våra arbetsplatser, på kollegor, våra vänner, våra barn. Hur verkar de må? Våga fråga en gång för mycket. Vi måste alla bli lite djärvare, ifrågasätt när du undrar hur någon mår och har det. Det handlar om att bry sig om varandra. Sträck ut en hand och hjälp den du misstänker far illa. Förekommer höga ljud, bråk hos grannen? Våga störa. Eller ring till polisen, svarar Erika och fortsätter:
– Viktigast av allt: Vi måste alla öka våra kunskaper om våldet och de olika våldsformerna. Det finns nio våldsformer, hur många vet det? De flesta som svarar på frågan om vad våld är, nämner tre av de nio våldsformerna. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld – men det finns sex våldsformer till. Materiellt, latent, ekonomiskt, vanvård, försummelse och hedersrelaterat våld. Våld inom nära relationer handlar inte enbart om mäns våld mot kvinnor, det finns våld i samkönade relationer, mellan syskon, mellan föräldrar och barn. De relationerna räknas också till våld i nära relationer, även om männens våld mot kvinnor är den största gruppen. Att öka kunskaperna om våldet är viktigt för att kunna se när det pågår. Det finns runt om oss alla i många olika former.
Tycker du att Sverige i stort tar det här på allvar?
– Det är svårt att svara på, men vi har ju till exempel några politiska partier som enats om att nu satsa på landets tjej- och kvinnojourer. 100 miljoner kronor per år fram till 2022 ska utbetalas till verksamheterna runt om i landet. Kvinnomisshandel är tyvärr ett problem som inte enbart kan lösas genom att politiker enas kring att ge extra miljoner till verksamheterna. Givetvis är det nödvändigt, men det krävs också att vi alla är medmänniskor och agerar när någon omkring oss far illa. Sedan har jag en egen åsikt och det är den jag ständigt återkommer till och även nämner i mina våldsföreläsningar: När ska vi på allvar kavla upp ärmarna och ta tag i våldet där det startar? Nämligen hos mannen – den som utövar våldet.
