Handeln i Ale var för 30 år sedan spridd på fem kommundelar. Något riktigt kommuncentrum fanns inte. Den starkaste handeln fanns i Älvängen och i Nödinge var den knappt märkbar bortsett en mindre Konsumbutik. Utflödet av handeln var stor, särskilt inom fackhandeln. En utredning från 1990 visade att 70% av alla sällanköp gjordes utanför kommungränsen. Med detta som bakgrund drev konsortiet Alebyggen, BPA och Förab förslaget om att flytta befintligt centrum i Nödinge som var placerat bakom nuvarande Ale Kulturrum. Ett utvecklat köpcentrum skulle kunna fånga upp delar av utflödet och dessutom skapa nya arbetstillfällen. En annan minst lika viktig effekt var att bidra till en positiv utveckling av Nödinge som bostadsort och samhälle.
– Från Alebyggens sida handlade det om att höja statusen på Nödinge. Vi hade många tomma lägenheter på Klöverstigen och behövde göra orten mer attraktiv. Med gymnasiet och ett nytt köpcentrum fick Nödinge ett lyft och våra hyresförluster försvann tämligen snabbt. Parallellt med Ale Torg förverkligade vi också två nya bostadsområden, Lillbacka och Backa Säteri. Det var en spännande tid och vi gjorde mycket rätt. Torget expanderade i etapper och så länge vi hade egna planarkitekter fungerade allt smärtfritt. Efter 10 år presenterade vi nästa steg i att skapa en tydlig centralort. Ale Torg norra skulle ha inneburit en stor ICA Maxi och kommunhus. Alla var med på tåget, utom kommunledningen. Där tog det stopp. Kommunledningen är helt ansvariga för att vi inte fick förverkligat den sista planen. Vi som jobbade med torget tröttnade till sist och valde att sälja det istället, säger Lars-Ove Hellman, tidigare vd för Alebyggen.
Första etappen
Den första etappen stod klar 1994. Där STC idag driver gym tog Konsum plats. En pizzeria, ett konditori, blomsterbutik, trafikskola, presentbod och lampaffär fanns också med i det som kallades Nödinge torg. Det var Alebyggen och Peab som genom sitt gemensamma bolag Ale Exploatering drev projektet. Två år senare invigdes den stora etappen, Ale Torg, med 6000 kvm handelsyta. ICA hade tagit rollen som ankare, men även fackhandeln hade fått ordentligt med lokaler. Elektronikkedjan Expert var en av de stora drakarna som öppnade. Ingvar Oldsberg agerade konferencier och invigningen av Ale Torg blev en stor folkfest, men satsningen hade föregåtts av en frän politisk debatt. Jan A Pressfeldt, tung moderat, skrev en insändare om ”Bluffslottet i Nödinge”.
– Såhär i efterhand får jag väl ändå säga att det blev ganska bra. Jag var egentligen inte emot satsningen på handel. Det var risken att aleborna skulle få betala om finansieringen inte höll som jag var kritisk till. Alebyggen stod som någon form av garant. Det gillade jag inte. Visionen var att Ale Torg skulle utvecklas till en regional handelsplats, så blev det aldrig. Det blev ett lokalt köpcentrum och ett bra sådant. Nu är jag lite orolig för att man bygger in butikerna bakom parkeringshus och bostadshus. Torgets främsta framgångsfaktor, skyltläget mot E45, går förlorad. Det blir inte bra, säger Jan A Pressfeldt i en kommentar från sin husbil på Portugals sydkust.
Svajigt 90-tal
Lars-Ove Hellman minns tillbaka på ett 90-tal som svajade rejält i konjunkturen.
– Det var en stor försiktighet och det tog tid att få tillräckligt med underskrifter. Alla passade på varandra. ”Om de öppnar så hänger vi också på”. Problemet var att alla avvaktade. Till sist så samlade vi alla som visat intresse i ett rum och ställde frågan rakt ut. Vilka är med? Där och då avgjordes allt. ICA och Systembolaget var två tunga aktörer som banade väg för övriga.
Vilken signatur fick ni inte?
– Vi jobbade hårt med Kappahl, men de krävde att området skulle ha minst 40 000 invånare och det kom vi inte upp i även om vi försökte inkludera Lilla Edet, säger Lars-Ove Hellman.
Vad tror du om framtidens Ale Torg?
– Jag tycker att man har utrett ihjäl Ale Torg. Miljoner på utredningar och tävlingar som inte har lett till någonting. Jag har förvisso inte sett det senaste förslaget till detaljplan, men tidigare har jag saknat realism i det som har presenterats.
