Det var under våren 2019 som Alekuriren senast skrev om Svenska Kraftnäts planer med att upprätta en ny luftburen 400 kilovolts-ledning mellan Skogssäter i Trollhättan och Stenkullen i Lerums kommun för att stärka stamnätet i Västra Götaland.
Läs också: Fortsatt stark kritik mot ny kraftledning
Efter att berörda kommuner och markägare överklagade den nya ledningen ändrades den södra delen av sträckningen till Stenkullen i Lerum och Ingelkärr i Ale.
– Svenska Kraftnät fick koncession (tillstånd) beviljad av Energimarknadsinspektionen i december 2021. Beslutet har överklagats och kommer nu att handläggas av regeringen, meddelar Joel Nylin, kommunikatör på Svenska Kraftnät till Alekuriren.
Han fortsätter:
– Under våren kommer stämpling av skog och värdering av mark att genomföras. Till sommaren skickas markupplåtelseavtal (MUA) och ersättningserbjudanden ut, och i samband med det ska informationsmöten hållas. Byggstarten inleds först när regeringen fattat beslut och koncessionen vunnit laga kraft.
Jonas och Gunilla Sjöberg bor sedan 20 år tillbaka endast några hundra meter från Ingelkärr och runt tre hektar av deras mark kommer att drabbas av den nya kraftledningen.
– Vi orkar snart inte att kämpa längre mot Svenska Kraftnät. De har bestämt sig för att ledningen ska vara här och att det finns andra alternativ som många inklusive oss anser är bättre, lyssnar inte Svenska Kraftnät på. Vi är inte emot att man drar nya ledningar. Elanvändningen ökar och naturligtvis måste elen fram någonstans, men det finns alternativ till nya stora ledningsgator som tar stora markområden i anspråk.
Han syftar främst på att det redan finns en befintlig ledningsgata som går att utveckla.
– Den behöver ändå renoveras. Ett alternativ är att bygga på den och inte dra en ny sträckning. Ett annat är att gräva ner ledningen i marken, som de exempelvis gör i Danmark. Det är en teknik som är utvecklad och det hade varit ett betydligt bättre alternativ – att gräva ner kabeln är mindre utrymmeskrävande och mer miljövänligt då växande skog är en koldioxidsänka som vi behöver ta vara på. Vid en luftburen kraftledning går det inte att bygga på marken 150 meter på varje sida på grund av magnetfältet, säger Jonas.
Gunilla står bredvid och suckar uppgivet.
– Det känns uppgivet och deprimerande. Vi har inte kunnat utveckla vår fastighet under nio år sen vi fick det första brevet från Svenska Kraftnät, säger hon och fortsätter:
– Men det här handlar inte enbart om att vi förlorar en del av vår mark, utan också om att Svenska Kraftnät inte tittar på andra alternativ. De bestämde sig för en sak för flera år sedan och de står fast vid det, utan att ta hänsyn till att utvecklingen går framåt, säger hon.
Jonas tillägger:
– Det kommer också att sättas upp ett ställverk på andra sidan sjön. Med det är risken väldigt stor att det kommer bli fler ledningsgator i området som drabbar hela kommunen, i värsta fall med den gamla utrymmeskrävande tekniken som Svenska Kraftnät helst använder sig av.
Den nya kraftledningen beräknas att vara i drift 2025. Joel Nylin förklarar nu för lokaltidningen hur Svenska Kraftnät har gått tillväga när de bestämt den aktuella sträckningen.
– Vi har identifierat flera breda utredningskorridorer som vi haft samråd om för att välja den lämpligaste att arbeta vidare med. Därefter har vi haft ytterligare ett samråd om placeringen av ledningen inom korridoren. Utifrån samrådsyttranden från fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter sammanvägda med identifierade värden, som naturvärden, kulturvärden, boendemiljöer och byggbarhet har den sammantaget lämpligaste sträckningen valts. Ambitionen har varit att hitta en sträckning med en sammantaget så liten påverkan som möjligt.
Berörda markägare menar att planerna innebär att deras mark blir obrukbar, vad har du att säga om det?
– För att säkerställa en trygg och säker elförsörjning som möjliggör elektrifieringen och energiomställningen behöver stamnätet utvecklas och nya ledningar kan tyvärr inte byggas utan viss påverkan på omgivningen. Vi strävar alltid efter att minimera påverkan på enskilda fastigheter och ersätter ekonomisk för det intrång och produktionsbortfall som ledningen medför.
De tycker också att en markbelagd ledning hade varit ett bättre alternativ?
– Det är förståeligt utifrån ett markägarperspektiv. Men när nya elförbindelser byggs görs det i regel med 400 kV växelström i luftledningar om inga särskilda skäl föreligger som omöjliggör det. Detta för att luftledningar för växelström är teknisk fördelaktigt, har högre tillgänglighet, är kostnadseffektivare och har längre livslängd, jämfört med kabel. Det gör att markförlagd växelström i princip enbart är samhällsekonomisk motiverbart och aktuellt i undantagsfall, där en luftledning inte är möjlig, som genom stadskärnor eller över sjösträckor.
