Konsten att lyssna behärskar inte alla. Det är därför det finns bra och dåliga lyssnare. En bra lyssnare kan också ta kritik, utan att omedelbart hugga tillbaka. Under ortsutvecklingsmötena ställs det stora krav på de föredragande att lyssna av hur ortsborna upplever sin situation. Det går med växlande framgång och har enbart med en sak att göra, förmågan att lyssna. Alvhem var först ut av höstens ortsmöten. Lokaltidningen var på plats och kan i veckan rapportera om hur bullerdiskussionen strandade i en återvändsgränd. Ortsborna upplever att bullernivån har ökat sedan vägomläggningen. Trafikverket menar att bullerskydd och andra åtgärder vilar på trygga beräkningar, varför man inte heller anser att det finns skäl att göra några nya bullerutredningar. Det förefaller obegripligt. Om myndigheten är så säker på att man har gjort rätt borde en avstämning i efterhand för att bevisa sin förträffliga förmåga vara mer än välkommet. Protesterna från ortsborna var tydliga och besvikelsen stor över hur kritiken mottogs av Trafikverket. Återstår att se om representanterna var goda eller dåliga lyssnare, än är säkert inte sista ordet sagt.
Oktober, ja du. Om inte den månaden får en att börja tvivla så vet jag inte vad som ska få mig ur balans. Smått förbryllad blir man i alla fall när man kryper in i Ale Arena för att titta på lite försäsongsbandy. I en tunn sommarjacka blir man snabbt nedkyld, då går man ut och värmer sig… Det är trots allt 15 grader på utsidan! En snabbkoll i helgkalendern skapar också oreda i huvudet. Vad är det för årstid egentligen? Det står fotboll, innebandy, handboll, bandy och traktorrace inskrivet. Det är en makalös tid när vintersporten avlöser sommaridrotten som vägrar ta slut. Samtidigt är det obeskrivligt roligt att följa upplösningen på den ena säsongen och i nästa stund bevittna nervösa premiärer. Det faktum att sporterna kolliderar är inte unikt för Ale eller vår redaktion, det som ingen annan har däremot är ett eget traktorrace. Det ägde rum i lördags, men tyvärr ville inte vädrets makter bistå arrangören detta år. Med hänsyn till all den energi som de ideella krafterna lägger på Uspastorps stolta stubbrace gjorde det ont i hjärtat att se regnet falla. Ett planerat publikrekord uteblev. Nu spelar det ingen större roll på lång sikt, stubbracet i Usapastorp är förankrat inte bara i Ale, utan känt långt utanför kommungränsen. Etablerade arrangemang har råd med lite regn, solen går upp ändå nästa morgon och ett år går fort. Snart hörs ljudet av mullrande traktorer igen och nya chanser till publikinvasioner i Uspastorp står för dörren.
