När finansminister Elisabeth Svantesson (M) till sist öppnade plånboken stod det klart att Ale kommun kommer att få 21,5 miljoner kronor i ett generellt statsbidrag. Nu har den politiska majoriteten i Alesamverkan bestämt hur pengarna ska fördelas och samtidigt sett över den budget som antogs i juni för 2024. Inte helt oväntat går de oavkortat till skola, vård och omsorg.
– Vi såg tidigt svårigheter och inser att såväl skolan som omsorgen behöver mer resurser. Samtliga nämnder har genomlyst sina verksamheter för att hitta nya pengar. Det betyder att vi nu föreslår att omfördela 7 miljoner från kommunstyrelsen, 7 miljoner från samhällsbyggnadsnämnden och 5 miljoner från kultur- och fritid. Lägger vi till 21,5 Mkr i statsbidrag betyder det att vi kan ge utbildningsnämnden ett tillskott med 29,5 Mkr och socialnämnden 10,9 Mkr mer än i juni, redogör Mikael Berglund.
Det innebär inte att nämnderna automatiskt har budgetar i balans inför 2024.
– Hos oss i socialnämnden kommer vi behöva effektivissera med minst 4 miljoner. Årets prognos visar att vi går mot ett underskott runt 11 miljoner och förvaltningen har kommit med sparförslag, men det är tuffa och smärtsamma beslut. De föreslog bland annat att ta bort demensteamet, men det sa vi nej till. Nämnden har därför tillskrivit fullmäktige om att medge årets underskott, vilket kommunstyrelsen har godkänt, säger Lars Kopp (M).
Löser inte allt
Utbildningsnämnden ser ut att klara sin budget för 2023, men har ett prognostiserat underskott om cirka 40 Mkr för nästa år. Ett tillskott med 29,5 Mkr ska enligt majoriteten ses som en mildrande åtgärd.
– Både utbildningsnämnden och socialnämnden kommer att behöva jobba med fortsatta effektiviseringar. Ramjusteringen löser inte allt, utan det kommer vara fortsatt utmanande och ett tufft uppdrag att få runt verksamheterna. För sektor utbildning handlar det om att hitta ungefär 10 miljoner och på en budget på miljarden bör det vara rimligt att lösa, understryker Mikael Berglund.
Renée Palmnäs (FiA) sitter i Utbildningsnämnden och redogör för en komplicerad ekonomisk situation.
– Kostnaderna för våra gymnasieelever är svår. Nu ska avgifterna höjas med 8%, vilket får konsekvenser. Vi har också 265 tomma förskoleplatser. Det betyder att vi behöver stänga ner och säga upp lokaler, men det är beslut som inte får effekt förrän 2025. Med det här tillskottet på nästan 30 miljoner bör verksamheten ändå gå att anpassa på ett bra sätt, säger Palmnäs.
Nya taxor
Kultur- och fritid som numera ligger som ett utskott under kommunstyrelsen drabbas också hårt. Det innebär att majoriteten föreslår höjda taxor för föreningslivet. Den tidigare nolltaxan för barn- och ungdomsidrott försvinner helt. De nya lokalhyrorna ska gälla från 1 mars 2024.
– Den hårda siffran är att det ska ge 1,9 Mkr mer än i år. Det gäller samtliga föreningar, således även barn- och ungdomsidrott. Ale kommer ändå ha Göteborgsregionens lägsta taxa. Det innebär också att förvaltningen får trimma öppettiderna till biblioteken. Det blir mindre bemannade timmar, säger Robert Jansson (SD).
Även avgiften till kulturskolan kommer att höjas från 400 till 600 kr per termin.
– Det är tyvärr nödvändigt, men vi ska komma ihåg att trots halverade statsbidrag till kulturskolan har vi inte skurit ner vårt anslag. Vi konstaterar också att vi har fler elever än någonsin i vår kulturskola. Den nya taxan är i jämförelse med våra grannar fortfarande låg, säger Berglund.
Alesamverkans ändringsbudget behåller ett resultat om 4 procent, trots oppositionens påtryckningar att fördela ut mer av pengarna.
– Trenden och prognosen är att det blir än svårare tider, då kan det vara klokt att inte ha spelat ut alla korten. Gör vi det kommer verksamheterna tvingas till drastiska åtgärder under pågående år. Nu har vi en stötdämpare och den ska vi vara rädda om, försvarar Mikael Berglund beslutet.
Fotnot: Alesamverkan består av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Framtid i Ale. Partierna har tillsammans 25 av 49 mandat i kommunfullmäktige.
