GÖTEBORG. Ständigt på språng och med mobilen ringandes mest hela tiden.
Som koordinator för Sveriges mesta mästare i fotboll, IFK Göteborg, och basist i No Tjafs finns det inte mycket ledig tid för Gustav Hessfelt.
– Jag klagar inte utan känner mig privilegierad. Jag får syssla med det jag tycker bäst om i livet – fotboll och musik, säger huvudpersonen själv.
Nästa onsdag, den 16 maj, står Gustav Hessfelt på scenen i Furulundsparken för att tillsammans med övriga bandmedlemmar i No Tjafs spela på Ahlafors IF:s traditionella Gökottedans.
– Det brukar bli en massa folk och ett jäkla ös. Det är roligt att få spela på hemmaplan, förklarar Gustav Hessfelt.
Gustav har själv sina rötter i Alafors och inledde sin fotbollskarriär på Sjövallen. Han vaktade målet i AIF:s duktiga 70-lag som bland annat spelade i juniorallsvenskan. Efter sin aktiva tid påbörjade Gustav en karriär som ledare vilket så småningom förde honom till IFK Göteborg.
– Jag började som ungdomstränare i Blåvitt 1996, berättar Gustav som är heltidsanställd koordinator i klubben sedan fyra år tillbaka.
– Det var egentligen en slump att det blev så. Jag hade precis slutat en tjänst på Bingolotto när sportchefen Håkan Mild hade en idé om ett jobb. Ungefär hälften av de tankarna har förverkligats sedan har anställningen resulterat i många andra administrativa uppgifter, säger Gustav som bland annat ansvarar för IT och telefoni på Kamratgården samt dokumentation av varje träning som A-truppen gör.
– Håkan säger: Hoppa! Då svarar jag: Hur högt? Vi har ett bra samarbete och det gäller hela tiden att se möjligheter. Jag har alltid IFK Göteborgs bästa för ögonen.
När Alekuriren kommer på besök till Blåvitt nybygga residens i Delsjöområdet har Mikael Stahre och hans mannar nyligen avslutat sin träning och spelarna avnjuter en lunch med kött och gratäng. Maten får dock vänta för Gustav, som först får ordna med en tid på däckverkstaden för Tobias Sana som fått punktering. Därefter tar han med sig Tobias Hysén till sitt arbetsrum där IFK-anfallaren får svara på frågor från olika medier.
– Mitt arbete består i att avlasta spelarna inom olika områden, så att de fullt ut kan koncentrera sig på att träna och spela fotboll. Det kan handla om kontakter med försäkringsbolag, ordna med bostad, dagisplatser och liknande. Gubbarna frågar mig om allt och jag försöker fixa det så smidigt det bara går. Evenemang och intervjuer med spelarna är det jag som styr upp. Jag är också noga med uppföljningen, så att jag vet att kunden blivit nöjd och att det fungerade bra även för spelaren.
Sent omsider blir det lunch även för Gustav, men under måltidens gång hinner telefonen ringa åtminstone en handfull gånger.
– Jag har överlägset mest samtalstid i det här huset. Jag försöker alltid att svara i telefonen, såvida jag inte sitter i möte.
Rädd för att bli utbränd är han emellertid inte, trots att det har blivit minimalt med semesterdagar de senaste åren med anledning av först planering och sedermera inflyttning i nya Kamratgården.
– Jag upplever en positiv stress. Jag får vara verksam i den klubb jag älskar och jag jobbar tillsammans med en samling härliga människor.
Gustav Hessfelt har fått en nära relation till många av Blåvitts spelare, sådana som lirar idag men även flyktade änglar.
– Nicklas Bärkroth, målvakten Kim Christiansen, Ragnar Sigurdsson, Sebastian Eriksson och Pontus Wernbloom har jag kontinuerlig kontakt med. När Adam Johansson flyttade till USA var jag involverad i det. Där har vi som förening ett ansvar, säger Gustav som i dagens trupp känner lite extra för Robin Söder.
– Jag blev som en extrapappa för honom när han kom hit från Stenungsund. Det är en fin kille.
Beskriv nya Kamratgården med tre ord?
– Familjärt, funktionellt och min arbetsplats.
Vad har du att säga om nye tränaren, Mikael Stahre?
– Det är en otroligt sympatisk människa med glimten i ögat. Han har en otrolig energi och passion för det han gör. Mikael har en sjuhelvetes glöd och är professionell.
Vad säger din sambo om din passion för fotboll i allmänhet och IFK Göteborg i synnerhet?
– När vi träffades var hon inte intresserad av fotboll. Nu jobbar hon i Blåvittshopen när det är matcher och är kompis med de flesta spelarna i truppen.
Innan vi tar farväl från Gustav Hessfelt och Kamratgården hinner telefonen ringa ytterligare några gånger och fler sysslor väntar IFK Göteborgs koordinator.
– Jag fixar det, säger Gustav.
Det är sådan han är – en kamrat som alltid ställer upp.
– Äh, för mig handlar det om att göra saker och ting med hjärtat. Annars funkar det inte.
Nästa onsdagskväll får Blåvitt stå tillbaka, om än bara för några timmar. Då är det fullt fokus som gäller på No Tjafs och att underhålla publiken i Furulundsparken.