Så är det också, berättar mjölkbonden Bengt Borgström, som trots situationen är långt ifrån uppgiven. Han poängterar att det finns de bönder som har det värre.
– De som har gris, kyckling, nöt och på så vis använder mycket spannmål i fodret har det jättesvårt idag. Spannmålet har blivit mycket dyrare. Hittills drabbas de mer än oss mjölkproducenter även om vår kalkyl inte heller går ihop, säger Bengt Borgström och fortsätter:
– Jag hörde en grisbonde som berättade att han fick betala för varje gris han ”sålde”. Det säger sig självt att det inte håller.
Att Bengt och hans familj arbetar som mjölkproducenter har än så länge förskonat situationen en aning.
– Om man ser till mjölken så har vi haft lite tur där, för mjölkpriset har gått upp i vinter. Vi har räknat ut att den här höjningen hjälper oss väldigt mycket men den räcker fortfarande inte för att täcka våra kostnader.
Situationen för landets bönder ser givetvis olika ut från person till person och beroende på vilken verksamhet som bedrivs på gården. Men i dagsläget är det ofrånkomligt att tillvaron blivit allt mer instabil. Det handlar inte bara om prishöjningar, utan idag råder även en fråga om det överhuvudtaget går att få tag på en del insatsvaror. Så som allt ifrån reservdelar till grundläggande material.
– Alla vet att drivmedelspriserna och elräkningarna är dyrare idag. Dieseln har ökat med 9 kronor per liter sedan januari. Det drabbar ju oss också såklart, säger Bengt och berättar att det exempelvis går åt 5 000 liter diesel för varje grässkörd – ett arbete som helst bara tar tre dagar att utföra.
Kriget i Ukraina har påverkat branschen, även om läget på vissa håll var tufft redan innan.
– Ukraina är väldiga exportörer av foder. Ryssland exporterar också foder men där gör man även nästan allt konstgödsel. Man använder mycket naturgas när man gör konstgödsel. Redan innan krisen började så var naturgas så dyrt att många av de fabriker som finns i Västeuropa fick sättas på paus.
Som stöttning har regeringen, så sent som förra veckan, presenterat ett stödpaket på två miljarder kronor till jordbruket.
Hur ser du på det stödpaketet?
– Det är nödvändigt. Vi lever i en bransch som är rätt så styrd av politiker och samhället. Även om man börjar glömma historien i vissa länder så bottnar det i att ett folk som svälter är ett farligt folk.
Framtiden är svår att spekulera i menar Bengt, men han tror att människors matvanor på flera håll kommer att förändras och att det rent av kanske kan komma något gott ur allt detta.
– Idag märker man att maten blivit dyrare i butikerna, men än så länge fattas det inte mat. Men det är inte omöjligt att det kan bli så i framtiden. Skulle det gå så långt så att det börjar fattas mat så tror jag inte att vi kan börja köpa det från något annat land i väst. De kommer hålla på sin mat, till sina medborgare.
Samtidigt kanske fortsatt högre matpriser är just det pris man som konsument kommer behöva betala – för ett hållbart samhälle där större andel mat är närproducerad.
– År 2000, för 22 år sedan, så gick strax under 20 procent av lönen till mat. Idag är den siffran nere på 10 procent. Det tror jag att fler kan behöva förstå, att den siffran kanske måste upp.
