I höstas gjordes ett sista skrik. Fanns det ingen som var beredd att ta över styret för Surte-Bohus Biblioteks- och kulturförening så skulle det innebära slutet. Det extrainsatta årsmötet i november skulle visa sig bli det sista.
– Vi är inte unika på något sätt, det är tyvärr många föreningar som upplever problem med rekrytering till de tunga styrelseposterna – ordförande, kassör och sekreterare. Vi fick inga förslag och då fanns det ingen återvändo. Nu går föreningen i graven, säger Jan Larsson som svingat klubban under de senaste åren.
Surte-Bohus Biblioteks- och kultförening grundades för att utgöra en motståndskraft när biblioteket i Surte hotades av nedläggning.
– Utan det engagemang som våra medlemmar visade den gången hade nog biblioteket fått klappa igen, säger Olavi.
Surte-Bohus Biblioteks- och kulturförening har inte bara kämpat för bibliotekets fortsatta överlevnad utan även fungerat som en nöjesarrangör i kommunens södra del.
– Flera gånger per termin har vi bjudit in till olika kulturevent – musik, föreläsningar och en hel del annat. Vi har även ordnat med aktiviteter för barn i form av teater, bokfiskdamm med mera. Tyvärr är det slut med det nu, säger Olavi Kettunen.
– Bokutdelning till elever i årskurs 1 på Bohus- och Surteskolan har också varit ett självklart inslag på senare år, tillägger Jan Larsson.
Lokaltidningen träffar Olavi Kettunen och Jan Larsson på Surte bibliotek då de håller på att städa undan pärmar med gamla mötesprotokoll.
– Det blir att vända sig till Föreningsarkivet med materialet, konstaterar Jan.
– Nu får man hoppas att kommunen tar över stafettpinnen och fixar med kultur i Ales södra delar. Ett varmt tack till alla styrelser och samtliga medlemmar som har stöttat föreningen i alla dessa år. Ett extra stort tack till Doris Hellman som har sått på barrikaden under väldigt många år och gett föreningen sitt stora stöd, fortsätter Jan Larsson.
Vid fjolårets sista möte uppgick medlemsantalet till 170 personer. Nu är samhörigheten inom Surte-Bohus Biblioteks- och kultförening snart ett minne blott.
– Sorgligt, men vi får ändå glädjas åt alla de lyckade sammankomster och de insatser som gjorts genom åren, avslutar Olavi Kettunen.
