För 22:a gången delade Kristdemokraterna i Ale ut sin hedersutmärkelse Vitsippspriset. På förslag från allmänheten tilldelas priset en person eller organisation som utfört en osjälvisk, ideell och berömdvärd insats för andra.
– I år hade vi en handfull riktigt bra kandidater, men när styrelsen väl skulle ta beslut var vi helt eniga. Gunilla har i en tuff tid orkat engagera sig för att samla in pengar till Ulla- Carins stiftelse till förmån för ALS-forskningen. Genom att tillverka och sälja olika produkter till förmån för forskningen har hon bidragit till att försöka lösa ALS-sjukdomens gåta. För denna insats tilldelas hon årets Vitsippspris, säger Kristdemokraternas Claes-Anders Bengtsson.
I januari 2020 fick Stefan Hagman, etablerad politiker för Socialdemokraterna i Ale och just då kommunfullmäktiges vice ordförande, besked om att han drabbats av den neuromuskulära sjukdomen ALS. Det är att beteckna som en dödsdom. Stefan var Gunillas sex år yngre lillebror född 1968.
– Han var väldigt klok min bror. När beskedet kom hade han redan räknat ut det själv. Han visste också om oddsen. Det kunde handla om allt från ett till fem år och det gick som alla vet väldigt fort. Stefan hade stundtals dödsångest, men hittade ofta ett sätt att hantera det på. Han började nästan omgående att blogga. Öppnade upp sig totalt och hade ett mål om att skriva en bok. Ett år med ALS och beskriva förloppet, men han slutade skriva på boken i juni. Det blev ett halvår, berättar Gunilla Hagman som stod sin bror väldigt nära.
Innan Stefan fick sin diagnos visste Gunilla väldigt lite om sjukdomen. Genom att läsa på insåg hon snabbt utmaningen. Det är få som drabbas och forskningens resurser är därefter.
– Jag kände direkt att vi måste försöka bidra. Jag började bland annat att tillverka armband som såldes bland vänner och bekanta till förmån för ALS-forskningen. Ett antal insamlingar via sociala medier har vi också arrangerat. Det har givit en hel del pengar. Totalt närmar vi oss 100 000 kronor, berättar Gunilla.
Den 29 december förra året somnade Stefan Hagman in hemma på Bergslyckan. Gunilla hann precis komma dit och är glad för det.
– På något sätt så kändes det väldigt bra att vara där, framför allt som ett stöd till familjen. Vi börjar hämta oss nu och vi har en idé om att försöka ge ut en bok i Stefans namn. Vi pratar om att publicera hans bloggar och kanske det halvåret som han faktiskt hann skriva på sin bok, berättar Gunilla.
