Miljontals människor har flytt kriget i Ukraina, en del har kommit till Sverige och även om det än så länge enbart kommit ett fåtal barn i skolådern till Ale – så är arbetet i full gång med att få in dem i undervisningen.
– Mottagandet sker på samma sätt som mottagande av nyanlända elever från andra länder vilket sker pågående, men med en ökning nu efter pandemin. När barnet kommer till Sverige så görs en kartläggning och hälsoundersökning. Kartläggningen går ut på att få information om elevens tidigare skolgång och erfarenheter, vilka kunskaper man har med sig och vilka språk barnet pratar, berättar Åsa Ericson, chef för sektor utbildning.
Efter kartläggningen tar elevens rektor beslutet om vilken årskurs och klass barnet ska tillhöra – men även om vilket stöd eleven behöver för att få en så bra start som möjligt i den svenska skolan.
Bland de stödåtgärder som finns att tillgå finns studiehandledning, undervisning i förberedelsegrupp samt utökad svenskaundervisning i form av en prioriterad timplan. Dessutom finns även möjligheten till inskolningsstöd och förenklade läromedel som är anpassade till nyanlända och som underlättar i den första kommunikationen med eleven.
Har behovet vuxit av att ha personal som kan ukrainska?
– Eftersom eleverna har rätt till studiehandledning och modersmålsundervisning och det nu finns många fler elever i Sverige med ukrainska som modersmål så har behovet ökat nationellt. Ale kommun har anställt en ukrainsktalande studiehandledare som än så länge täcker det behov som finns. Det skapar trygghet för barnen framför allt den första tiden när de möter vuxna som kan förstå dem och hjälpa till i skolmiljön, förklarar Åsa Ericson.
Utmaningarna är starkt kopplade till antalet elever som kommer – stora volymer i snabb takt gör arbetet svårare. Samtidigt poängterar skolchefen att skolan är väl rustade för att klara Migrationsverkets huvudscenario.
– För barnen som kommer är det viktigt att skapa så mycket normalitet och vardag som det bara är möjligt. Många har fruktansvärda upplevelser med sig och då är fokus trygghet och trivsel kring och för eleverna. De behöver känna sig välkomna och hitta kompisar i det nya landet. Både pedagoger och elevhälsopersonal finns för att ge stöd i mående och kunskapsutveckling. Det är viktigt att vara observant på om det behövs stöd från andra samhällsaktörer antingen till barnet eller familjen.
