Kommer ni ihåg familjen Pedersen från Lödöse som Alekuriren skrev om för exakt ett år sedan?
Familjen som sålde hus och alla ägodelar för att ge sig ut på sitt livs seglats.
Här kommer en rapport direkt från äventyret.
I slutet på februari lämnade vi Cascais i Portugal för att fortsätta seglingen ner mot Algarvekusten. Den 4 mars ligger vi äntligen på svaj i Sagres, den västligaste delen på Algarvekusten. Vi har nu följt det nya viruset (covid-19) under några veckors tid, men vetat om det sedan början på året. Covid-19 har nu mer eller mindre fått fäste runt hela världen, men det är först nu som det börjar bli allvar i hela Europa, det sprider sig i en rasande fart.
Den 6 mars väljer vi att segla vidare från Sagres till Portimao marina, vädret ser ut att bli ostadigt kommande dagar och ingen vet vad som kommer att ske i landet med covid-19. Portugal har hittills klarat sig ganska bra med bara några enstaka fall och dessa då uppe i norr, vilket vi varit väldigt glada för. Tyvärr ser det ut att öka fort även här, vi försöker att hålla oss uppdaterade så mycket det går, men det är svårt då det nästan inte står någon information på engelska, men lite information hittar vi via nätet och på Facebook. Vi frågar även personalen i marinan om vad som gäller, tyvärr ändras restriktionerna varje dag och ingen vet helt hundra vad som gäller.
Lockdown
Efter cirka två veckor hör vi att de pratar om att det eventuellt kan bli en ”lockdown” även i Portugal, precis som de gjort i Spanien. Där har man stängt ner allt och ingen får lämna marina eller hemmet förutom om man ska handla mat eller gå till apoteket, de får dessutom endast gå en ifrån hushållet/båten för att handla.
Den 18 mars stänger allt – skolor, alla restauranger och butiker, stora som små. Restriktionerna är att alla ska hålla avstånd och hålla sig hemma så mycket som möjligt, men det är okej att handla mat och träna, än så länge är stränderna öppna.
Den 19 mars beslutade vi oss för att försöka göra en större handling utifall att vi kommer att bli helt inlåsta som i Spanien, bland annat för att slippa gå i några mataffärer under några veckor framöver och riskera att bli smittade.
Förutom oss så ligger det två norska båtar på samma brygga som erbjuder sig att passa barnen medan vi handlar.
På tre veckor har antalet smittade ökat drastiskt, från bara cirka 50 till att nu vara 3500. Av dem har 60 personer dött. Bara sista dygnet har antalet smittade ökat med 700 i Porto, vilket är en enormt stor ökning på bara ett dygn. Detta har gjort att jag (Jessica) nu tycker att det börjar kännas otäckt och även barnen frågar och undrar mycket om covid-19. Vi gör så gott vi kan med att hålla barnen lugna, förklarar att där vi befinner oss så finns det nästan ingen smitta alls och att barn sällan får några större symtom. Detta verkar hjälpa.
Runt den 30 mars stänger alla stränder i Portugal och vi har inte längre lov att vistas där, polisen åker runt och kollar alla stränder och gator dagligen. Det är dryga böter för de som inte följer reglerna. Att inte få vara på stranden känns väldigt tråkigt då vi upplevde att alla skötte sig väldigt bra genom att hålla långt avstånd. Det var inte speciellt mycket folk och dessutom är det ett perfekt ställe för små barnkroppar att göra av med massa energi.
Större utmaning
Nu blir det en lite större utmaning att göra av med energi och underhålla oss och barnen, men vi gör så gott vi kan. Bland annat bygger vi en gunga på båten, bygga små segelbåtar av petflaskor och plastpåsar, bygga segelbåtar av lego och papper, paddla med jollen inne i marinan. Vi odlar chili, basilika, mynta och tomater, barnen får följa med oss vuxna ut och träna. Vi bygger fiskespön och att fiska i hamnen blir en stor hit hos Melwin och så klart anordnades en skattjakt på påskafton. Skolan fortsätter som vanligt för Melwin och ibland när humöret är rätt kör vi även lite skola med Milo.
Portugal öppnar
I mitten av maj börjar Portugal sakta öppna upp igen, först är det små butiker som öppnar. Det blir tillåtet för oss att promenera på stranden, dock inte att bada. Seglare med portugisisk flagg får lov att segla på dagsturer, vilket innebär att vi tillsammans med många andra båtar med utländsk flagg fortfarande är fast i marinan.
Under maj månad har vi tre födelsedagskalas där vi samlas för lite tårta och kaffe, något som barnen uppskattar mycket. De förbereder sina kalas genom att skriva egna inbjudningskort för att sedan dela ut dem på bryggan.
Från vecka 21 får vi lov att segla på dagsturer, även ankra över en natt eller två, så länge vi kommer tillbaka in till samma marina igen. Vi åker ut och ankrar vid Praia do Alemao för att senare åka in till Alvor för svaj över natten.
Öppnar upp
Från och med 1 juli öppnar gränsen mellan Portugal och Spanien. Då är vår plan att segla vidare tillsammans med två norska båtar Lucky och Nina till Culatra i Faro för lite ankring, därefter vidare till floden Guadiana som gränsar mellan Portugal och Spanien. Därefter är det dags för en lite längre segling till Gibraltar och vidare in i medelhavet till ön Formatera strax under Ibiza, detta sägs vara medelhavets karibiska ö.
Här kommer vi att vinka av våra vänner på Lucky och Nina som fortsätter inåt i medelhavet, medan vi vänder om och tar oss tillbaka till Gibraltar för vidare segling ner mot Gran Canaria där vi tänkt att spendera vintern och förbereda oss och båten inför atlantöverfarten i början på januari 2021. Vi håller tummarna för att allt öppnar upp i Karibien innan årsskiftet.
Familjen Pedersen
