I Ale bor det, enligt den senaste statistiken från SCB, 32 148 personer. I händelse av ett krig skulle knappt fyra av tio, 12 225 personer, få plats i något av kommunens 109 skyddsrum.
Hur ser du på det?
– Självklart hade man velat att alla fick plats. Nu får vi vänta och se lite, för MSB ska göra en revidering av skyddsrummen, kring hur man ska gå tillväga. Om man ska utöka kapaciteten i landet eller om man enbart ska rusta upp de som finns. Så vi står lite och väntar på deras beslut där, berättar Kenny Bytoft, säkerhetssamordnare i kommunen.
Men situationen i Ale är inte på något sätt unik. Sammantaget har Sverige plats för sju miljoner människor i landets skyddsrum, samtidigt som populationen uppgår till över tio miljoner. Även om Ale är långt ifrån de kommuner med minst antal platser sett till invånare, så är man en bra bit bakom Göteborgs kommun där nästan nio av tio får plats i de säkrade rummen.
Enligt MSB har tanken aldrig varit att rummen ska räcka till alla, då exempelvis samhällsviktig verksamhet fortfarande måste pågå i händelse av en kris. Dessutom är skyddsrummen främst belägna i tätorter där folk har svårare att utrymma eller söka skydd.
När kan skyddsrummen komma att användas?
– När beredskapslarmet, hesa Fredrik, ljuder har man 48 timmar på sig att göra skyddsrummet helt driftklart, berättar Kenny Bytoft.
Det är den tiden verksamheterna har på sig att ställa i ordning skyddsrummen, som idag kanske används för någon typ av förvaring.
– Ett beredskapslarm betyder inte alltid att det sker en attack, utan det kan vara att något är på gång. Det signalerar att vi måste reagera och hantera det på något sätt.
Ofta är skyddsrummen belägna i anknytning till fastigheter och inte sällan i en källare. De har förstärkta väggar och dörrar som är skapta för att stå emot olika typer av stridsmedel. Däribland tryckvågor, splitterskador, gasattacker, bränder och strålning.
– Vi (kommunen) har 16 skyddsrum som är i vårt ägande. Sedan har vi en uppsjö av fler skyddsrum som tillhör privata fastighetsägare och säkerligen även privata boenden från den tiden då man fick subventionerat medel till att exempelvis bygga ett garage som ett skyddsrum, säger Kenny Bytoft och fortsätter:
– Vi som säkerhetsenhet har någon form av samordnande roll för hela det här civilförsvaret. Vi är inte ansvariga, utan det är de som äger fastigheterna som är ansvariga för att skyddsrummen fungerar som de ska och att de är i drift.
Även om vi i Sverige historiskt sett varit skonade från situationer som kräver den här typen av tillflykter, så finns det sedan länge en bestämmelse om att fastighetsägaren ska ha ett löpande underhåll av skyddsrummen.
– Men vi ser ju och får de signalerna att det inte har varit den mest prioriterade frågan den senaste tiden. Men nu börjar fler lägga märke till detta, så vi hjälps åt och försöker påminna varandra om att se över skyddsrummen och ta ett krafttag så att de är i dugligt skick, säger Kenny Bytoft och fortsätter:
– Det är ju sagt att vi ska ha en beredskap, så då får man sköta den.
