Den 24 februari i fjol inledde Ryssland en storskalig invasion av Ukraina. Några månader tidigare träffades Lilla Edet-bon Mats Pekkari sin blivande fru Yuliia, som under de senaste 22 åren hade bott i Ukrainas huvudstad Kiev.
– Jag arbetade på ett städbolag i Polen som sedan skickade mig till Sverige. Det var då som jag träffade Mats och vi blev kära, berättar hon.
I maj 2022 gifte de sig och Yuliia flyttade in i Mats villa i Lilla Edet med en förhoppning om att starta ett nytt liv.
– Jag ville börja arbeta så fort som möjligt och integreras i det svenska samhället, men så har det tyvärr inte blivit, säger hon.
Yuliia syftar på att Migrationsverket inte har börjat att utreda hennes fall, trots att det har gått över 18 månader.
– Vi har inte ens fått en handläggare som kan sammanställa allt material, vilket i sin tur ska fungera som ett beslutsunderlag för Migrationsverket. Utifrån det ska de bestämma om jag får stanna kvar i Sverige eller inte, berättar Yuliia, som inte ingår i Massflyktsdirektivet.
– Hon ville inte ingå i direktivet då vi redan var gifta. Yuliia valde istället att söka anhöriginvandring och processen har nu pågått i över 18 månader utan att det har hänt något. Man kan inte ha två olika processer igång hos Migrationsverket och om vi nu väljer att söka enligt Massflyktsdirektivet tvingas vi börja om på nytt, förklarar Mats.
Han fortsätter:
– Vanligtvis hade Yuliia varit tvungen att ansöka om anhöriginvandring från Ukraina och stannat kvar där under processen, men nu pågår det ett krig och hon kan inte åka dit. Migrationsverket tycks inte kunna anpassa sig efter den nya situationen. De hänvisar enbart till att de är överbelastade.
Yuliia är påtagligt nedstämd när hon sätter sig i soffan bredvid en av sina katter.
– Jag befinner mig i en väldigt jobbig situation. Det är krig i mitt hemland och jag vet inte om jag får stanna i Sverige tillsammans med min make. Ovissheten gnager på mig.
Då hon i nuläget inte har ett arbetstillstånd gör Yuliia annat för att få tiden att gå.
– Jag har börjat odla tomater som tidsfördriv. Det får mig att tänka på annat och jag förser hela grannskapet med tomater i olika sorter. Det är en rolig hobby, säger hon.
Camilla Wendel från Migrationsverkets presstjänst kan inte gå in på det enskilda fallet, men hon menar att det inte råder någon överbelastning.
– När kriget i Ukraina bröt ut och under tillfället då ukrainare kom till Sverige rekryterade vi personal för att täcka upp behovet. Arbetsbelastningen är därför i vanlig ordning, säger hon.
På vilket sätt påverkar kriget i Ukraina och Massflyktsdirektivet andra processer, som exempelvis anhöriginvandring?
– Det ena påverkar inte det andra. Våra handläggare har sina områden som de ansvarar för.
Hur lång tid tar processen i snitt när det gäller anhöriginvandring?
– Upp till 19 månader för tillfället. Vanligtvis ska du befinna dig utanför Sverige för att kunna ansöka anhöriginvandring– är inte det möjligt kan vi lösa det på annat sätt, men det är olika från fall till fall.
Bilder: Daniel Marsfeld.
