Inför säsongen 2017 återvände Michel Berndtsson Gonzalez, 39, till Ahlafors IF för en andra sejour som tränare i föreningen han kommit att bli starkt förknippad med. Bara två år senare åkte guldhattarna på när han lyckades med bedriften att ta upp laget till division 2.
Där har laget härjat sedan dess men när domaren blåser av årets seriespel kliver Michel Berndtsson Gonzalez åt sidan och lämnar istället plats åt Niklas Tidstrand. Ett beslut som framkallar många känslor hos 39-åringen.
– Jag är supernöjd. Jag känner att jag är färdig, jag har inget mer att bidra med, jag har tömt allt jag har. För att Ahlafors ska lyfta ett steg till behöver de något nytt, en nytändning, berättar Michel Berndtsson Gonzalez.
Vad är det för lag som du lämnar jämfört med det lag som du kom till 2017?
– Det är en jäkla utveckling tycker jag. Vi har skapat oss en identitet. Sammanhållningen har alltid varit bra i Ahlafors men när jag kom 2017 hade vi ingen identitet, då handlade det bara om att försvara och kämpa om poängen. Idag har vi det bästa anfallsspelet i division 2 och vill föra matcherna oavsett vilka vi möter.
Några av nycklarna till framgångarna har enligt Michel varit kontinuiteten och allt stöd som han fått från väldigt många människor kring föreningen. Men trots framgångssagan anser han inte att det är realistiskt att förvänta sig att A-laget ska ta ytterligare kliv i seriesystemet under de närmsta åren.
– Nej, det är inte realistiskt men det kan ju hända. Men jag tycker inte att det ska vara ett uttalat mål. Nu har A-laget gjort en resa, men hela föreningen och ungdomsfotbollen måste också ta ett steg närmare eliten och kanske våga vara både bredd och elit. Där är man kanske inte nu men som en liten förening klarar man inte av att inte vara självförsörjande, då håller det bara i några år, säger Michel Berndtsson Gonzalez.
Vart tror du Ahlafors IF är om 5 år?
– Jag tror och hoppas att det kommer att vara ett stabilt lag i division 2 med en spelartrupp där 70 procent är fostrade i Ale. Kan föreningen lyckas få iväg en spelare var femte år, till de stora scenerna så har kommunen och Ahlafors gjort det jättebra, säger Michel.
Nu ligger hans fokus på det som återstår av serien och att laget avslutar fint. Därefter är det fortfarande väldigt oklart vad som kommer att fylla 39-åringens framtida luckor i kalendern, men en sak som är säker är att det inte är sista gången han skymtas på Sjövallen.
– Jag kommer alltid att finnas runt omkring Ahlafors och jag kommer alltid vara behjälplig om de behöver mig, berättar Michel Berndtsson Gonzalez och försöker sätta ord på känslorna för föreningen:
– Ahlafors betyder egentligen allt för mig. Det är mitt liv. Det är mitt lilla barn som jag har vårdat efter mina förutsättningar. Därför känns det här lite som att flytta hemifrån.
Vad nästa äventyr blir får helt enkelt tiden utvisa. Med framgångar kommer intresse men även ifall tränaren medger att han hört sitt namn nämnas i intressanta sammanhang så är det mycket som ska tänkas igenom nu när han för första gången sedan han var fem år tar ett avbrott från fotbollen.
– Just nu är det en stor rädsla. Vem vet, jag kanske går in i depression nu när det bara tystnar men jag är ändå, för första gången, väldigt nyfiken på att ha lediga helger och kvällar. Samtidigt är det något i mig som bultar och skulle det dyka upp något superintressant så skulle jag vara öppen för det också, säger Michel Berndtsson Gonzalez.
Daniel Marsfeld
