I fredags chockades och upprördes anhöriga till boende på Fridhems särskilda boende i Surte. I ett brev berättar Ale kommun att det kommer att ske förändringar. Fridhem ska stängas, då tillgången av äldreboenden är större än behovet. I dagsläget finns det 35 tomma lägenheter varav sju på Fridhem. Anhöriga rasar över beskedet och personal som informerats dagen innan är lika frågande.
På måndagen visar det sig att det inte ens finns ett beslut fattat i frågan. Det är däremot ett av förslagen för att nå en budget i balans som plötsligt har blivit verklighet, utan någon som helst förankring i ansvarig nämnd.
Senare ber både sektorchef och Omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens ordförande, Monica Samuelsson (S), om ursäkt för det inträffade. Det anses både beklagligt och olyckligt. Det är inte särskilt svårt att hålla med, men hur kunde det ske? Hur kunde både personal och anhöriga informeras om något som inte ens är politiskt behandlat? Hur kan det skickas ut skriftlig information om en ganska dramatisk förändring i människors liv, utan att det finns ett beslut? Av brevet att döma och att samma information publicerades på Ale kommuns hemsida känns det inte som att någon har snubblat över tangenterna.
Sektorn för Omsorgs-och arbetsmarknadsnämnden är satt under hårt tryck av jagande revisorer och hotande underskott. Förra årets kraftiga avvikelse (ca 31,8 Mkr) medför naturligtvis att sektorn är pressad, men det betyder inte handlingsfrihet. Offentlig sektor styrs fortfarande av folkvalda och när det gäller Fridhem i Surte har politiken inte tagit beslut ännu – inte vad vi känner till i alla fall – och inte enligt några protokoll. Däremot står det fortfarande att läsa på ale.se under måndagseftermiddagen att boendet i Surte ska stänga. Det är inte konstigt att känslorna svallar över i södra Ale.
Nu väntar en tuff match med anhöriga och till viss del kritisk personal. Jag kan förstå de ekonomiska aspekterna, men här finns också flera mänskliga perspektiv och sedan finns det något som heter Surte också. Samhället har fått finna sig i att på många sätt få servicen nedmonterad. Ska dessutom äldreboendet få ge vika? Det kommer i så fall ha ett högt politiskt pris. Att bara komma på tanken fyra månader före ett val gör mig ytterst fundersam. Är det hybris eller naivitet?
Majoriteten kommer att söka en bred överenskommelse och det kan säkert allisansen ha förståelse för, men övriga partier? Inte missar de chansen att profilera sig i en given Surtefråga och hur många röster har de stora blocken råd att förlora?
Jag får en känsla av att nu tar valrörelsen eld på riktigt och surteborna är inte kända för att sitta tysta och nöjda. Vi minns protesterna när biblioteket skulle flyttas bort till Glasbruksmuseet. Det här blir lättare sagt än gjort, särskilt med hänsyn till tillvägagångssättet.
Läs också: Fridhem hotas av stängning
