Kommunstyrelsen har tagit beslut om att inleda arbetet med en ny översiktsplan (ÖP). Det är självfallet inte en dag för tidigt. Den senaste antogs 2007 och förklarades inaktuell i kommunfullmäktige 2016. En tillväxtkommun utan gällande översiktsplan känns som en bil utan ratt. Det är av yttersta vikt att vi skyndsamt får fram en tydlig riktning för hur Ale kommun ska exploateras. Dessvärre är det ett både tids- och resurskrävande uppdrag, men utan ÖP kommer utbyggnaden att stagnera på sikt. Det medför emellertid att det finns en risk att övrigt planarbete kommer att tappa fart under en period. Många frågeställningar kan komma att hänvisas till det pågående ÖP-arbetet. Målet är inställt på att den nya översiktsplanen ska vara antagen 2022. Låt oss nu hoppas att de aktuella detaljplanerna som ligger i startblocken kan sjösättas och få fart. Handel och service i våra orter behöver fler plånböcker, om det råder det ingen som helst tvekan om.
ÖP-arbetet kan säkert engagera många, men hur ser strategin ut för att sedan förverkliga de intentioner som planen anger? I ÖP 2007 nämns 170-225 lägenheter i Lahallsåsen, området mellan Backa och den tidigare GO-kartbanan. Vad hände? Även Ale Höjd, 430 lägenheter mellan Nol och Nödinge var en idé som aldrig lämnade ritbordet. Det som har förverkligats av lite storlek är Furulund i Alafors, nya etapper på Solgården i Alafors, Kronogården i Älvängen, ett 50-tal lägenheter i Bohus, Green Village och tornet i Surte. Med tanke på den enorma satsning som staten genomfört i Göta älvdalen med pendeltåg och motorväg borde vi åtminstone ha lyckats ta oss fram med något mer centralt bostadsprojekt. Samtidigt ska sägas att inflyttningen trots allt har varit god och en större befolkningstillväxt hade Ale haft svårt att mäkta med, men frågan är vad som händer härnäst? Kronogården är utbyggt och vi väntar på nästa stora område. Med en inaktuell ÖP är risken överhängande att tillväxttakten bromsar in.
Personligen tror jag på en ökad exploatering centralt eller på gångavstånd till pendelstationerna och i de centrala delarna måste vi våga bygga på höjden. Särskilt våra två centralorter, Nödinge och Älvängen, behöver få karaktären av småstäder och då borde det vara möjligt att utmana lite mer på höjden. Verksamhetsmark är ett annat efterfrågat ämne. Det finns förhoppningar om Osbacken där ett ägarbyte på tomten kan medföra att området nu exploateras för verksamhetsändamål. Kanske blir det också ett omtag för Tudorområdet där intressenter haft seriösa planer för en Nolstad med handel och bostäder. Med tanke på områdets bakgrund, sannolika föroreningar och närheten till Perstorp, vore det kanske mer lämpligt att låta det förbli ett industriområde?
Rekreation, med det avser jag behovet av orörd natur, grönytor och spontana mötesplatser. Var ska vi finna dessa i framtiden? Våra utbygda ridleder från Bohus i söder till Alvhem i norr bör beaktas nogsamt och längs dessa kan det finnas platser att både bevara och förädla. ÖP-arbetet är angeläget, men låt oss redan nu diskutera hur planen sen ska verkställas. Bokhyllan är redan full med oförverkligade studier och planer.
