Den senaste tiden har debatten om säkerheten i skolan blossat upp på nytt. Inte minst sedan dådet, för några veckor sedan, på en gymnasieskola i Malmö – där två lärare miste livet.
I Ale, likväl som i övriga Sverige, pågår ett förebyggande arbete mot alla typer av krissituationer och har gjort så sedan några år tillbaka.
– Jag har väldigt svårt att att tro att något liknande kommer att hända i Ale eller i vårt närområde. Men däremot ska vi öva och diskutera det, säger William Försth, säkerhetschef på kommunen, och jämför arbetet med exempelvis den befintliga HLR-utbildningen.
– Det inte är speciellt många människor som dör i en hjärtattack på jobbet. Men vi övar och utbildar inom HLR ändå, ifall att något skulle hända. Det är lite samma sak, det är aldrig fel med kunskap och handlingsplaner, säger William.
Samtliga rektorer och andra nyckelpersoner, vid eventuella kriser, i kommunen genomgår nu en grundläggande utbildning i krisledningsarbete.
– Det har ju naturligtvis funnits krisledningssytem även tidigare men vi gör ett litet omtag nu, berättar Helene Petersson, verksamhetschef för sektor utbildning.
Tanken är en serie med tre utbildningstillfällen, där man först går igenom det grundläggande, för att sedan diskutera hot och våld samt PDV – pågående dödligt våld.
– Jag tycker att det är viktigt att man ser till att det finns, att man diskuterar och att kanalerna är öppna i en organisation så att man vet precis vart man ska vända sig ifall något händer, säger Helene och fortsätter:
– Oavsett vad så måste vi som arbetar med barn och unga ha en beredskap. För saker händer och i en stor organisation inträffar kriser. Det tänker jag är grunden och det är den grunden man sedan faller tillbaks på ifall något så tragiskt som det i Malmö händer.
Går det att stoppa sådana här hemska dåd från att ske?
– Man kan aldrig till 100 procent stoppa något från att hända, men man kan ju arbeta med att minska riskerna. Det gäller generellt, oavsett vad det gäller, säger William och Helene håller med:
– Vi kan göra oss medvetna på riskerna, arbeta tillsammans och fånga upp signaler. Det är oerhört viktigt. Men även titta över hur vi är organiserade och hur våra lokaler ser ut. Vilket vi håller på med nu.
Med det sagt vill båda poängtera att de känner sig trygga med den beredskap som skolan i kommunen har och att det här arbetet inte startat nu, utan är något som pågått sedan flera år tillbaka.
Är man mer medveten om eventuella risker i skolan idag?
– De senaste åren har det blivit så. Skolverket har givit ut material för det här som finns att ladda ner. Så ja, det är en ökad medvetenhet men det har pågått ett tag, säger Helene och lägger till:
– Man vet ju aldrig en galnings dåd, vilket innebär att alla behöver ha en beredskap för det. Man kan inte tänka att ”det där kommer aldrig hända oss” utan vi behöver ju ha en beredskap. Det är bättre att vara medveten om riskerna och ha en beredskap än att ha en organisation som inte ens tänkt tanken, säger Helene.
Samtidigt vill säkerhetschefen belysa att det förebyggande arbetet tar vid långt tidigare.
– Skolan gör redan ett väldigt bra jobb. Det handlar om att ta hand om eleverna, motverka mobbning och utanförskap. Det är alla de delarna som är framgångsfaktorerna för att de inte ska ske sådana här händelser. Det håller skolan på med och det har skolan alltid hållit på med. Det får man inte glömma, säger William.
Den ökade medvetenheten kan hänga ihop med att det idag är ett tätare samarbete över gränserna mellan olika aktörer och att skolan fått möjlighet att arbeta mer förebyggande de senaste åren.
– Vi försöker idag att vara uppmärksamma och fånga signaler om elever inte mår bra, eller drar sig undan. Vi ska vara uppmärksamma och ge stöd så att alla elever mår bra och hjälpa dem om de inte gör det. Det är det som är viktigt, säger Helene.
