Lokaltidningen är spegeln av samhället och i just oktober finns det snudd på lite för mycket att rapportera från. Samtidigt som vår- och sommaridrotten rundas av springer vi in i idrottshallarna för att se vinteridrottens premiärer. Det vill till att få ihop det.
Det ska noga understrykas direkt, att just i oktober får vi inte tiden att räcka till. Saker vi skulle vilja bevaka får stå åt sidan. Svårare än så är det inte. Vi tvingas prioritera och ska vi jämföra med vad våra politiker i både Ale och Lilla Edet behöver gå igenom är det ofta ganska enkelt. En serie är som mest spännande när den ska avgöras, således går dessa idrotter före och konsekvenserna blir enbart någon irriterad läsare. När politiken nu tvingas prioritera bland verksamheterna när pengarna inte räcker, då blir det helt andra konsekvenser.
Vissa verksamheter får kanske läggas ner, tjänster ”effektiviseras” bort, nya arbetssätt och smartare rutiner gör att vissa saker blir billigare att driva. Men i många fall kräver en prioritering att människor drabbas någonstans. Det kan vara tredje part, det vill säga elever som inte får en kvalificerad vikarie, men det kan också vara någon eller några i den stora kommunala apparaten som får gå vidare. Det är prioriteringens baksida. Det som händer när pengarna bara räcker till det som ledningen anser är mest viktigt. I Ale kommun har en källa till tidningen bekräftat att det handlar om att hitta 70 miljoner kronor för att kunna bedriva samma verksamhet 2024 som 2023. Löneökningar, högre räntekostnader och den allmänna inflationen ligger bakom skräcksumman. Siffran 70 miljoner kommer efter den senaste skatteprognosen. Tala om att det ställs krav på prioriteringar eller måste nu även den politiska ledningen avstå från sin strategi att spara 4% som resultat för kommande investeringar?
I Lilla Edet är det inte mycket roligare. Det kommer att krävas såväl anpassningar som prioriteringar för att få ihop budgeten. Över tid är målet en nettokostnadsandel om 98%, men 2024 är 99,19% av pengarna utlagda. Jag inser att när vi prioriterar går det betydligt fortare än när politiken ska göra det. Här handlar det om beslut som får direkta konsekvenser. Det är inte svårt att förstå om några med förtroendeuppdrag ligger sömnlösa i dessa budgettider.
Till sist några ord om den stora, för att inte säga den störste, bandyprofilen. Tommy Rosberg, 71, bekräftas ha lämnat jordelivet efter en tids sjukdom. Vi ska självklart uppmärksamma Tommy med röster från de som kände honom bäst. Minnena och berättelserna lär vara oräkneliga. Det blir en prioriterad minnestext nästa vecka.
