Etik och moral

Med väljarnas förtroende har du varit engagerad i kommunens utveckling. Du offrar kanske fyra, åtta eller tolv år av din civila karriär. Det är klart att du som politiker ska få en rimlig chans att ställa om till ett vanligt yrkesliv. För vissa tar det tid, för vissa går det snabbare. I Sverige tillämpar nästan alla kommuner något som kallas ”omställningsstöd för förtroendevalda”. Det är såsom jag tolkar det ett ekonomiskt bidrag under tiden som du ställer om dig själv och ditt liv till nya förutsättningar. Som längst kan det pågå i tre år efter att du som förtroendevald avslutat ett uppdrag (som måste vara minst 40% av en heltid under minst ett år). Under det första året samordnas inte omställningsstödet med din eventuellt nya förvärvsinkomst. Säg att du som kommunalråd tjänar drygt 60 000 kronor/ månad och kliver av för att istället börja som tjänsteman på Volvo med samma lön. Då har du enligt regelverket rätt att hämta ut ett ”omställningsstöd” motsvarande 85% av ditt tidigare arvode samtidigt som bilfabriken avlönar dig. Rätt eller fel?

Ska den som är arbetslös och äntligen får ett jobb att gå till kunna räkna med att få behålla både A-kassa och lön? Det är inte rimligt. Förtroendevalda ska självklart känna trygghet i vetskapen om att det finns ett omställningsstöd att erhålla den dagen det är dags att lämna ett uppdrag och återgå till arbetsmarknaden, men den dagen omställningen är genomförd ska stödet samordnas med den nya lönen. Det borde vara det mest rimliga. Dubbla ersättningar ska inte vara möjligt. Det är inte så vi bygger förtroende för samhället.

I veckans tidning redovisar vi hur det gällande omställningsstödet fungerar i praktiken. Inga brott är begångna och Ales regelverk är inte unikt. Det är SKL, Sveriges kommuner och landsting, som har tagit fram det och många av landets kommuner tillämpar det. Hur systemet kan användas och utnyttjas är mer en fråga om etik och moral. En inte helt oviktig detalj för folkvalda som söker väljares förtroende.

Vi gör ett litet uppehåll i rapporterandet av ridhus-affären. Det är uppenbart att många fel och misstag har begåtts, men Kommunstyrelsen har tydligt markerat att en ansvarsutredning ska verkställas. Det var väl förvisso vad man sa när kostnaderna för friidrottsanläggningen drog iväg. Den utredningen väntar många fortfarande på att få läsa.

Det går verkligen troll i projekten på Jennylund. Ale Arena var en infekterad historia på den tiden det begav sig. I år kunde vi glädjas åt en VM-match inför storpublik. Friidrottsanläggningen blev flera miljoner dyrare än budgeterat, men resultatet är en verksamhet i Bohus IF som attraterar allt fler ungdomar. Ridhuset har vi inte sett än, inte heller effekterna av det, men låt oss hoppas och tro att det blir bra. Allt blir så mycket lättare då.