STARRKÄRR. Midsommar i Prästalund är synonymt med Lennart Thorstensson.
På fredag spelar han i Starrkärr för 50:e året.
– Det är lika roligt varje år och inte alls betungande, säger Lennart till lokaltidningen.
Många är vi som någon gång har dansat runt midsommarstången i Prästalund till tonerna från Lennart Thorstenssons dragspel. Generation efter generation har samma minnesbild att referera till, en dragspelande gentleman som leder ringlekar och sjunger typiska sommarvisor.
– Jag var 17 år när jag fick förfrågan första gången om att spela i Prästalund. Jag hade en släkting, Lisa i Grunne, som säkerligen tipsade arrangören. Åren rullade på i rask takt och till slut sade man från hembygdsföreningen att jag fick ringa om jag inte kunde komma.
Det har hänt vid ett tillfälle, 1973 när Lennart befann sig utomlands. Han kan inte påminna sig att han uteblivit någon mer gång.
– På den tiden var det inte bara spelning i Prästalund som gällde. Jag var även engagerad i Kongahälla Folkdanslag där Gösta Engström fungerade som violinist. De hade två lag som var ute i Kungälv och Ale och spelade på midsommaraftons förmiddag. Vi besökte äldreboenden i de båda kommunerna vilket var väldigt uppskattat, berättar Lennart.
– Jag kom ihåg 1976 när jag var i Amerika. Jag skulle komma hem dagarna före midsommarafton och därför hade Gösta skickat med mig ett kassettband på melodier som jag skulle öva in. Det blev till att packa kalsonger, sockar och dylikt i dragspelsväskan. Kassetten har jag för övrigt kvar ännu.
Vilken är den mest spelade sommarmelodin under dessa 50 år?
– Barfotavisan med Mats Paulsson spelar jag varje år. Det är en sång som är starkt förknippad med midsommar för mig.
Hur ser en typisk midsommarkväll ut för Lennart Thorstensson?
– Vi brukar vara ett gäng om tio personer som firar ihop. Tidigare höll vi ofta till på Lyrön där vi har vårt sommarställe, men de senaste åren har vi varit hos en bekant i Kode.
Blir det traditionell midsommarmat?
– Ja, det blir det. Sill, färskpotatis och jordgubbar ska det vara.
Sommaren brukar vara en hektisk tid för dig, är det samma i år?
– Nej, den här sommaren är det betydligt lugnare. Jag har några spelningar inbokade i övrigt är det förhållandevis sparsamt med framträdanden för min del.
Hur många år till får vi se dig i Prästalund?
– Jag fyller 68 år till hösten, så jag har börjat fundera på när det är dags att dra sig tillbaka. Det är inte meningen att jag ska stå i vägen för någon yngre förmåga som kanske vill spela i just detta sammanhang. Framtiden får utvisa hur det blir.
Det ryktas om ett 30-årsjubileum till hösten, berätta?
– Vi firar faktiskt 30 år med Sång & Sånt i Kungälv. Det är nog ganska ovanligt att en programserie håller på så länge. Det har blivit någonstans mellan 200-300 program genom åren.
Vad gör du just nu?
– Jag vandrar i Linnés trädgårdar i Uppsala. Jag har deltagit i ett avtackningsseminarium för Kjell Aleklett, före detta Johansson, som gjort sig känd som en mycket duktig professor i fysik. Kjell är ursprungligen från Knaptorp och vi var spelkompisar i en orkester en gång i tiden.
Det krävs inga särskilda förberedelser inför Prästalund?
– Jag och min kompanjon, Jan Albertsson som varit med sedan 70-talet, har rutinen att luta oss emot. Förhoppningsvis blir det bra väder och lika mycket som brukligt i Prästalund. Vi hoppas på det!