I fredags valarbetade Kenneth G Forslund med partivännerna i Ale och gjorde bland annat ett stopp vid Carlmarks gamla industriområde för att prata beredskap, hot- och riskbilder. Skredrisken vid Göta älv är en sådan, minst sagt.
– Göta älv är Sveriges största vattendrag och den viktigaste vattentäkten för 700 000 göteborgare och 28 000 alebor. Idag har vi ingen reservvattentäkt och ett skred med föroreningar skulle få stora konsekvenser. I Ale måste vi skapa en ordentlig struktur för hur vi skulle hantera en eventuell krissituation där älven förorenas, menar Johan Nordin, som är vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden i Ale.
Kenneth G Forslund kunde bara hålla med och att förhindra alla skredrisker som finns längs älvkanten är en prioriterad fråga, men han önskar också att alla kommuner lyfter upp beredskapsfrågor och krishantering på dagordningen. Han känner att staten har gjort det och att kommuner och regioner nu måste följa efter.
I samband med coronapandemin avslöjades bristen på beredskapslager i Sverige. Det är något som måste ses över sägerKenneth G Forslund som dock påpekar att det inte är aktuellt att återgå till den typ av beredskapslager som en gång fanns.
– Även om vi tittade lite avundsjukt på Finland som hade nytta av sitt beredskapslager när pandemin slog till så avslöjades också stora brister. Mycket material var gammalt och icke användbart. Jag vill att vi skapar bättre buffertar, där vi använder materiel och fyller på med nytt. En ny och mer modern struktur, förklarar Kenneth G Forslund.
Kommuner, regioner och staten, förstås, har ett övergripande ansvar, men också den enskilde medborgaren.
– Idag är det t2 timmar som alla invånare ska kunna förse sig med värme, vatten och mat. Det diskuteras att utöka den enskildes ansvar till en vecka istället. Det låter klokt, säger Johnny Sundling, ordförande för Socialdemokraterna i Ale.
Sveriges överbefälhavare Micael Bydén skapade stora rubriker när han i sommar påpekade att det är dags att gå från ord till handling när det gäller den svenska beredskapsfrågan. I bred politisk enighet har riksdagen ställt sig bakom en omfattande utbyggnad av försvarsmakten. Det ska dessutom ske på kortast möjliga tid.
– På den punkten skiljer vi oss åt lite politiskt. Moderater och kristdemokrater tror att Sverige ska kunna nå budgetmålet om 2% av BNP till försvaret redan 2025. Vi socialdemokrater har sagt 2028, men ÖB har fått i uppdrag att återkomma med vad som är en rimlig tidplan, berättar Kenneth G Forslund som förutom sitt uppdrag i riksdagen också sitter i försvarsberedningen.
En försvarsbudget med 2% av BNP motsvarar i dagens penningvärde 115 miljarder. Det är en ökning med cirka 40 miljarder årligen.
– Vi kommer att satsa på flera nya militäranläggningar, utökad värnplikt, vapen och ammunition. Det kommer att hända mycket i närtid. Hur detta ska finansieras är det enda vi inte är överens om politiskt. Vårt förslag är att införa en beredskapsskatt som tas av de som tjänar mest, förklarade Forslund och fick medhåll av Johan Nordin (S):
– De som har mest att skydda ska väl rimligen också betala mest.
