ALE. Ale kommuns skolverksamhet är på rätt väg, men fortfarande lämnar mer än var fjärde elev grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen.
Det konstaterar Skolinspektionen i en rapport i torsdags.
Utvecklingen för Ale har varit positiv sedan Skolinspektionens senaste tillsyn 2008. Även om det fortfarande finns områden att jobba på anses kommunen ha bra förutsättningar för att förbättra kunskapsresultaten.
Meritvärdet i Ale kommun har över tid legat lägre än riksgenomsnittet och mer än var fjärde elev som slutade nian förra året uppnådde inte godkänt i alla ämnen. Även gymnasieelevernas snittbetyg ligger under rikets.
Den senaste rapporten från Skolinspektionen pekar framför allt på ett område som måste förbättras för att fler ska nå målen; man måste bli bättre på att följa upp och analysera elevernas resultat för att kunna göra rätt åtgärder.
Inga nyheter
Annika Sjöberg, sektorchef utbildning, kultur och fritid, blev inte förvånad av Skolinspektionens utlåtande.
– De skriver det vi känner. Det här är inget nytt för oss, utan något vi redan jobbar medvetet med. Att vi är på samma linje ger oss inspiration till att fortsätta och nu blir man ännu mer ”på tå”.
För att möta Skolinspektionens krav tillsattes redan i somras en skolutvecklingsledare för att jobba vidare med analysdelen, både övergripande och på enhetsnivå.
Dessutom infördes under förra året ett nytt datasystem för att underlätta uppföljningen av elevernas resultat.
Analys saknas
Sektorchefen menar att det är viktigt att vara självkritisk, mäta resultaten tidigare och i fler ämnen för att i god tid kunna fånga upp elever som hamnat efter. Där är analysdelen en viktig förutsättning.
Skolinspektionen poängterar att det i flera av kommunens grundskolor inte görs några sammanställningar och utvärderingar av elevernas resultat i relation till kunskapskraven i årskurs 3 och 6. Eftersom dessa saknas på skolnivå kan man heller inte göra en analys på övergripande kommunnivå.
I intervjuer med lärare vid olika grundskolor framkommer dock att de själva försöker utveckla arbetet i klassrummet, men att det arbetet sällan dokumenteras eller diskuteras på skolnivå.
– Dokumentation tar tid och är något som därför ibland prioriteras bort. Det viktiga är att få bättre uppföljningssystem och sedan är det en förutsättning att man även ska kunna göra något med det, säger Annika Sjöberg.
Ale kommun måste också vidta åtgärder för en förbättrad studiero för att alla elever ska ges möjligheten att utvecklas i en trygg och lugn miljö. Tillsynen visar att flera av skolenheterna har brister i sina planer mot kränkande behandling. Skolinspektionen efterlyser där ett mer målinriktat arbete, men poängterar att det också finns goda exempel i kommunen på verksamheter som lever upp till kraven.
Verksamheten på förskolor och fritidshem i Ale kommun överensstämmer i stora drag med uppdraget enligt skollagen och läroplanen.
Stor medvetenhet
Mats Aronsson, utredare på skolinspektionen, menar att Ale har bra förutsättningar för att lyckas förbättra kunskapsresultaten.
– Man är medveten om sitt utvecklingsbehov. Projekt har påbörjats och man har åtgärdat saker under arbetets gång. Vi har också sett att det finns flera rektorer som har bra grepp om sin skolas utvecklingsbehov och driver det. Rektorerna samverkar även med varandra, något som vi hoppas fortsätter. Det vi vill ha in är i första hand svar på hur man ska ta steget vidare mot att fler elever klarar måluppfyllelsen.
Även Utbildningsnämndens ordförande Elena Fridfelt (C) konstaterar att det är inom kvalitetsuppföljningen man brister.
– Jag är övertygad om att det är en stor framgångsfaktor när det gäller att lyfta resultaten i våra skolor. Därför kommer fokus från politiskt håll att ligga på utvecklingen av systematisk kvalitetskontroll under 2013. Vi måste växla upp nu. Det kräver mod, målmedvetenhet och intensivt arbete för att våra barn ska få de bästa förutsättningarna vi kan ge dem.
