ALAFORS. Thailändska Yanisa Dussadeethammo, som kallas för Nang, är 17 år och utbytesstudent på omvårdnadsprogrammet på Ale gymnasium.
Sedan i augusti har hon bott hos familjen Kalkemyr-Karlsson i Alafors.
– Det är en bra chans att öppna ögonen för världen, säger hon.
Familjeglädje. För Tobias Kalkemyr, Nina Kalkemyr, Jörgen Karlsson och Emelie Kalkemyr är utbytesstudenten Yanisa ”Nang” Dussadeethammo en del av familjen. Även hunden Alex har fäst sig vid henne.
När den första snön kom berättade Nina Kalkemyr, mamman i värdfamiljen, för Nang att de skulle bli tvungna att ställa ett gevär innanför ytterdörren ifall isbjörnarna skulle komma. Skämtet misslyckades eftersom hon inte kunde hålla sig för skratt.
De skrattar nu också, alla fem.
– Nang har blivit en del av familjen, som ett till syskon, säger Emelie Kalkemyr och hennes bror Tobias Kalkemyr nickar instämmande.
Att Nang, som kommer från provinsen Songkhla i södra Thailand, var omtyckt från första stund kan alla skriva under på.
– Hon är så mild och hjälpsam. I början ville hon alltid plocka undan och diska efter att vi hade ätit, men det kändes konstigt så det sa vi att hon inte fick göra, säger Nina.
Nang är inte den första utbytesstudenten som bor hos familjen. För två år sedan öppnade de sin dörr för en tjej från Japan.
Kontakten med studenterna fick de genom utbytesorganisationen Youth for understanding, som arbetat med gymnasieungdomar i snart femtio år.
– Det är många som vill plugga i ett annat land så det behövs hela tiden fler som kan ta emot dem. Många har rum över sedan barnen flyttat hemifrån och varför inte låta en utbytesstudent bo där? Man får så mycket tillbaka själv också, säger Nina.
Nang ska stanna hos familjen tills i juni och de fasar redan för den dagen hon åker hem.
Lärt sig snabbt
Att det bara gått ett halvår sedan hon kom till Sverige för första gången är svårt att tro. Det enda hon kunde säga på svenska då var ”hej” och ”hejdå”. Nu studerar hon tillsammans med förstaårseleverna på Ale gymnasiums omvårdnadsprogram. När Alekuriren träffar henne har hon bara en dag kvar på en fem veckor lång praktik som hon gjort på en dagverksamhet för dementa i Älvängen.
– Det har gått bra, de är snälla och roliga. Jag har gjort allt möjligt som att hjälpa till med maten, diska och prata med dem, berättar hon.
Alla i värdfamiljen är imponerade över hur fort hon lärt sig språket och anpassat sig i ett helt nytt land.
– Man kan ju bara tänka sig omvänt, om vi skulle åka till Thailand och studera på thailändska, hur lätt skulle det vara. Jag måste också erkänna att Nang vinner över oss i Alfapet, säger Nina.
Nang valde att åka till Sverige just eftersom det är annorlunda från det hon är van vid.
Efter det här året har hon två år kvar på gymnasiet och sedan har hon funderingar på att läsa vidare till sjuksköterska på universitetet.
Eftersom det är så mycket svenskar i Thailand är det en stor merit att kunna språket.
