Under tio år, med start på 80-talet, stod Inger Öhrn i kiosken för Nol IK. 1992 gick hon med i Röda Korset, en organisation som hon även kom att bli ordförande för på lokal nivå under många år. 2008 lämnade hon dock uppdraget i organisationen för att istället bli samordnare för Världens Barn i Ale kommun – en roll hon axlar än idag.
Vad innebär det att vara samordnare för Världens Barn?
– Kortfattat innebär det att man försöker samla in så mycket pengar som möjligt från olika saker, säger Inger Öhrn.
För att lyckas med det krävs såväl påhittighet som hårt jobb. Det kan vara allt ifrån att arrangera konserter till att sälja hemmagjorda saker. De senaste sex åren har hon fått i princip samtliga skolor i kommunen att springa för Världens Barn.
– Det går ut på att eleverna springer under en dag eller en gymnastiklektion. Sedan har jag ordnat med sponsorer som skänker två kronor för varje kilometer som skolorna springer, berättar hon.
Hur stor slant ger det?
– I år kan det bli 37 000 kronor. Förra året hade vi samlat ihop 162 000 kronor, så vi är snart uppe i 200 000 kronor. Det är helt otroligt, säger hon.
Allt Inger har engagerat sig i på fritiden har skett på ideell basis, vilket även har varit näst intill ett krav från hennes sida.
– Jag har alltid tänkt att mitt engagemang ska vara frivilligt och att det inte ska vara politiskt, berättar Inger Öhrn.
Med åren har hon blivit ett välkänt ansikte i kommunen.
Vad tror du att de flesta människorna förknippar dig med?
– De senaste tio åren är det väl bullar, säger Inger Öhrn och skrattar.
Det något oväntade svaret rotar sig i att hon under många år bakat för olika välgörande ändamål. Sedan 2013 bakar hon även till träffpunkter där pensionärer i kommunen ses. Ingers bullar är otroligt uppskattade!
Hur många bullar bakar du?
– Jag räknar faktiskt alla bullar, inte kakorna men bullarna räknar jag. 2018 bakade jag 5 600 bullar. I år är det fler. Det är roligt, jag gillar att jobba med händerna, säger Inger Öhrn.
Det finns en händelse i barndomen som hon tänker tillbaka på ibland.
– Från det att jag var tio år så jobbade jag lite extra på en bondgård som låg bredvid skolan som jag gick på. Vid ett tillfälle var jag lite ledsen för att en klasskamrat hade sagt att jag hade stora händer, säger hon och fortsätter:
– Jag berättade detta för tant Signe som arbetade på gården och hon sa till mig: ”Ja du Inger, de händerna kommer att göra mycket nytta”.
Inger ger ifrån sig ett stort leende.
– Jag tänker på hennes ord ibland… och på så mycket som jag faktiskt har gjort med händerna.
Det är allt ifrån virkade saker och bullar i mängder, till väskor av kaffepåsar. Hur mycket pengar som hon dragit in till välgörenhet genom åren är omöjligt att svara på, men det går att konstatera att hennes engagemang fortsatt är ovärderligt.
Hur känns det att bli nominerad till Årets Eldsjäl 2023?
– Det känns jättebra men det är inte därför man gör det. Men det är klart att när folk säger något positivt så känner jag: ”Aha, jag gör lite nytta i alla fall”.
Att engagera sig ideelt är ingen självklarhet, vad ger det dig?
– Man får väldigt mycket tillbaka. Om jag ser att någon blir glad så blir jag glad. Så enkelt är det egentligen.
