ÄLVÄNGEN. Regionpolitiker Jim Aleberg (S) tillträdde i januari som ordförande för Sjukhusen i väster där Kungälvs sjukhus ingår. Han fick ta över en verksamhet med röda siffror och krav på sparbeting. Under våren har underskotten fortsatt att öka.
– Sjukhusen och regionerna är hårt pressade av regeringens politik, säger Aleberg.
Den senaste tidens rubriker och även en ledare i lokaltidningen (Alekuriren vecka 22) fick regionpolitiker Jim Aleberg (S), ordförande för Sjukhus i Väster att reagera starkt. Sedan i november är han också en del av den styrande minoriteten bestående av S+V+MP i Västra Götalandsregionen.
– Det stämmer att vården är underfinansierad i regionen. Det är ett resultat efter åtta år med borgerligt styre. Vi gör nu vårt bästa för att bringa ordning i detta och den budget som vi drev igenom innebar en uppräkning av anslagen till vården med 3%. Det är en utökning med 1,4 miljarder. Vad vi inte visste då var inflationens konsekvenser och att kostnaden för regionens pensionsavtal skulle fördubblas. Ulf Kristerssons regering halverade statsbidragen till regioner och kommuner, vilket är intäkter som nu går förlorade. Alla landets regioner kliar sig nu i huvudet och de flesta vädjar till regeringen att tänka om, säger Jim Aleberg.
Fyra av regionens sjukhus ligger i område Sjukhus i väster där bland annat Kungälvs sjukhus ingår. Här är underskotten stora. 2021 backade sjukhusen med 159 miljoner, 2022 med 203 miljoner kronor och nu har vi ett sparbeting på 350 miljoner kronor.
Är det överhuvudtaget möjligt att spara in så mycket pengar i vården?
– Nej, det är det inte. I så fall skulle vi behöva säga upp var tionde personal. Styrelsen för Sjukhus i väster har nu lämnat en skrivelse till regionfullmäktige om att prognosen tyder på att vi kan spara 145 miljoner 2023. Det kommer inte gå obemärkt förbi, inte ens för våra patienter, säger Aleberg med allvarlig stämma.
Hur kunde det bli såhär?
– Att den ekonomiska situationen var tuff visste jag när jag valde att anta uppdraget som ordförande för Sjukhusen i väster. Tidigt i höstas togs beslut om ett åtgärdsprogram med 100 punkter. I januari när jag tillträdde hade inte ens tio av dessa genomförts. För att åtminstone bromsa blodflödet har vi krävt en större restriktion till nyanställningar samt att begränsa nyttjandet av bemanningsföretag. Det kommer fler åtgärder, men situationen är mycket svår. Vi lyckades inte få majoritet för att skriva av sjukhusens underskott helt, utan bara 500 av 767 miljoner. Det gör att Sjukhusen i väster belastas med knappt 100 miljoner från 2022. Det gör inte uppdraget lättare med ett sådant arv, menar Aleberg.
Vad gör ni för att komma tillrätta med ekonomin?
– Det handlar om att ständigt hitta nya effektiviseringar genom smartare arbetsrutiner, det gäller såväl administration som bemanningsfrågor. Digitaliseringen pågår löpande och på lång sikt är folkhälsoarbetet en nyckel. Ju längre vi kan hålla oss friska och starka desto bättre. I grunden är dock vårdsektorn i regionen underfinansierad och den uppfattningen får vi nu försöka skapa politisk majoritet för. Det finns en gräns för hur långt vi kan effektivisera vården, säger Aleberg.
Han berättar att Västra Götalandsregionens prognos för de kommande åren pekar på ett negativt resultat. Minus 1,9 miljarder 2023 och minus 1,6 miljarder 2024.
– Vi är inte ensamma om detta. Det krävs utökade statsbidrag till både regionerna och kommunerna för att inte välfärden ska hotas på allvar. Alternativet är att höja skatterna, men det är det väl ingen som vågar föreslå, avslutar Jim Aleberg med ett sista tillägg:
– Jag tänker inte avgå, om någon nu trodde det. Jag har precis påbörjat mitt arbete och ser fram mot att göra skillnad.
Västra Götalandsregionen styrs sedan valet 2022 av en minoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Innan dess styrde de borgerliga partierna i åtta år. Sjukhusen i Väster omfattar Alingsås lasarett, Angereds närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus/ Högsbo närsjukhus och Kungälvs sjukhus.
