Vi har alla träffat dem. De finns i princip överallt, men sällan i massmediala forum eller i kanaler där alla andra syns. Med det som bakgrund bestämde redaktionen att utlysa en ny utmärkelse ”Årets eldsjäl”. Nomineringarna har kommit från er läsare och nu har vi valt ut fyra slutkandidater som presenteras de kommande veckorna.
Det ska sägas direkt att det här uppdraget måste tillhöra de svåraste man kan ställas inför. Att välja ut fyra individer av så många bra föreslagna eldsjälar var otacksamt. Det fina med just eldsjälar är dock att de är långsiktiga och kan således föreslås på nytt nästa år.
Vad kännetecknar då en eldsjäl? Entusiasm känns som ett litet ord i sammanhanget, men är naturligtvis ett av grundämnena. Fast är det entusiasm som driver eldsjälarna att oavsett väder och vind bege sig till föreningen för att utföra sitt uppdrag? Vår första kandidat är planskötaren Håkan Grundberg i Skepplanda BTK. När höstens värsta vindar och kyliga regn piskar från skyn är det knappast entusiasm som förmår den outtröttlige att bege sig till anläggningen för att krita fotbollsplaner. Det handlar nog snarare om människor med ovanligt stora hjärtan, onormal generositet och en osjälvisk inställning till livet. Eldsjälar är som dåtidens lojala arbetshästar. Oavsett hur vi beskriver dem kan vi vara överens om att de är ovärderliga. Jag vill inte tänka tanken, men visst känner jag en oro för att de inte går att ersätta och att återväxten inte är påtaglig inom just denna kategori människor. Med andra ord gör vi helt rätt i att uppmuntra och uppmärksamma dem för deras obeskrivliga insatser. Det finns bara ett bekymmer – dessa fantastiska individer vill helst inte vara med på bild och än mindre bli omskrivna. En utmaning vi har fått anta och med list övertyga dem om hur nödvändigt det är att få berätta om det som görs i bakgrunden för att föreningen överhuvudtaget ska fungera.
I slutet på året kommer ni läsare att ges möjlighet att tycka till och rösta fram årets eldsjäl, oavsett resultat är samtliga nominerade värda sin vikt i guld. Säg det gärna till dem när du ser dem, kanske i kön när du handlar eller på pendeltåget till och från jobbet. Det betyder mer än raderna i denna tidning. Lagom till jul sprider sig nu en ny oro för en befarad ökad smittspridning. Det kanske är överdriven försiktighet, men varför chansa? Vi började möjligen att skaka hand lite för tidigt? Det är kanske lika bra att vi fortsätter följa avståndsrekommendationerna tills det är över på riktigt. Det är ju trots allt ett roligare samhälle att leva i när restauranger och biosalonger är öppna. Genom att fortsätta tvätta händerna, hålla avstånd, undvika trängsel, stanna hemma vid symptom kan vi lyckas behålla samhället öppet. Så sluta kramas och skaka hand – håll avstånd så kan vi äta julbord tillsammans i år.
