Behovet av en ny grundskola i Nol-Alafors är sedan länge känt. Den politiska debatten har handlat om var den bäst placeras. Svaret ser ut att bli Alafors, men kommer sannolikt att sluta med att det byggs två nya skolor – på sikt.
Debatten om en ny grundskola i Nol-Alafors har tagit fart efter valet. Den speglar tydligt hur valresultatet kan påverka en enskild fråga, även om den tidigare haft en bred politisk förankring. Före valet var samtliga partier överens, bortsett Sverigedemokraterna, om att Nolalternativet var det klokaste. På tomten för nuvarande Nolskolan skulle en ny större skola byggas. Det var huvudförslaget. Två tunga argument var det centrala läget som underlättar för boende och närheten till pendelstationen som väger tungt när personal ska rekryteras.
Efter valet ersattes det tidigare minoritetsstyret, Koalitionen, av Ale-samverkan där moderater, sverigedemorkater, kristdemokrater och Framtid i Ale nu driver Ale kommun med egen majoritet. Det innebär handlingskraft, men helt gratis är den inte. Det är uppenbart att Sverigedemokraterna i utbyte mot att erbjuda ett majoritetsstyre har krävt en skola i Alafors. Moderaterna, Kristdemokraterna och Framtid i Ale som tidigare stått bakom en ny skola i Nol har ändrat sig och nu går det undan. En ny skola på Himlatomten ska prioriteras och byggas snarast möjligt. Det kan kosta. Snabba beslut gör ofta det. Vi har flera, mindre roliga, projekt som vittnar om just det. När Ale gymnasium byggdes om till Da Vinciskolan gick det fort – och spräckte budgeten. När ridhuset skulle förverkligas hann man inte ens med att upptäcka att tomten var en gammal deponi… Det blev dyrt. Väldigt dyrt.
Det finns anledning att hålla i hästarna och försäkra sig om att beslutet inte får ekonomiska konsekvenser som kommande generationer får leva med i oändlighet. En skolas livstid brukar vara 50-100 år så det finns anledning att minimera riskerna för ogenomtänkta beslut. Socialdemokraten Johan Nordin anförde i fullmäktigedebatten en viktig aspekt. Detaljplanen där skolan ska byggas antogs 1960 och sedan dess har mycket hänt. Med dagens regelverk och all den kunskap som samhället i stort har samlat på sig sedan 60-talet borde det vara intressant för hela politiken att få svar på frågan om Himlaskolans placering är lämplig eller ej. S-förslaget om att genomföra en lokaliseringsprövning i samband med bygglovet avslogs. Med neutrala glasögon kan jag tycka att det var fegt. Hela kommunfullmäktige skulle ju kunna sova bättre om natten med vetskapen om att placeringen är rätt – ifall prövningen ger grönt ljus. Om inte är det väl alltid skönare att mindre lämpliga byggnationer stoppas i tid?
Att inte Nol skulle ha en egen skola i framtiden ser jag som mer eller mindre osannolikt. Samhället är för stort och väljarna för många. Det är ju trots allt valresultatet som verkar avgöra var och när skolorna byggs… Och det ska sägas att Ale-samverkan inte har stoppat planerna på en ny skola i Nol. Däremot har Alafors givits prioritet och ska byggas först.
