Fågeldammarna i Surte diskuteras i många forum och är på alebornas läppar allt som oftast. Det var därför ett välbesökt årsmöte, där styrelsen som verkat i decennium tidigt meddelat sin avgång. På årsmötet föreslog de i brist på nya styrelsekandidater att föreningen bör avvecklas. Tämligen logiskt. Det blev däremot inte årsmötets beslut. En grupp medlemmar vill inte ge upp än och har nu fått fram till den 4 oktober på sig att bilda en ny styrelse. Kulturföreningen drar en sista suck och det blir spännande att se huruvida det går att skaka fortsatt liv i verksamheten.
Långsiktigt är det ändå värt att fundera över vilken utväg som är den rätta för att hålla denna vackra oas levande. Ett större kommunalt ansvar är sannolikt mer eller mindre ofrånkomligt, om viljan är att behålla fågeldammarna i Surte som en stolt destination i Ale. Det är ett ställningstagande som våra folkvalda får ta. Att frivilliga krafter helt själva ska bära ansvaret och utföra arbetet ideellt är i dagens samhälle bara en naiv inställning. Det kommer inte att hålla i det långa loppet. En politisk diskussion i ämnet är nödvändig, då Kulturföreningen Svanens rekryteringsproblem delas av fler föreningar. Hur ska föreningen Bevara repslagarbanan klara sin museiverksamhet på sikt? Hur ska glasbrukets Bruksongar i Surte överleva? Frågan handlar inte om föreningarna i sig utan om den viktiga verksamhet som bedrivs. Repslagarmuseet och Glasbruksmuseet berättar om vår kommuns industrihistoria. Den måste en kommun värna om. Med detta som bakgrund blir de föreningar som idag ansvarar för museerna oerhört betydelsefulla. Ju längre de ges bra förutsättningar och villkor att driva vidare dess bättre. Föreningsregi borgar trots allt för att verksamheterna har en bred förankring i samhället och bland medborgarna, men det förutsätter att det finns tillräckligt många som är beredda att offra sin tid och den tenderar att vara en bristvara. Det innebär att det som vi fram tills nu har varit vana att kunna driva i föreningsregi måste hitta nya driftsformer. Jag tror att det är ofrånkomligt att vi får prioritera om våra gemensamma resurser och se helt nya verksamheter ingå i det kommunala uppdraget. Industrimuseum är kanske inte en kommunal kärnverksamhet, inte fågeldammar heller, men de bidrar båda till en bättre livsmiljö och en stoltare kommun. Därför bör kommunen avsätta ekonomiska medel för att underlätta bevarandet av dessa besöksmål. Framtidens föreningsliv kommer inte klara av att bära hela lasset själv.
