LILLA EDET. Lilla Edets kommun blöder ekonomiskt.
Det går ut mer pengar än vad som kommer in.
– Vi måste ta ansvar här och nu, men även för den framtida generationen, säger kommunstyrelsens ordförande Julia Färjhage (C).
Lilla Edets kommun har under en lång följd av år brottats med en dålig ekonomi. Nu är emellertid situationen sämre än någonsin.
– Det är otroligt illa!
– Åtgärder har vidtagits och följts upp under en längre tid, men de ger inte tillräcklig snabb effekt. Som det är nu så gör vi slut på mer pengar än vad vi får in. Så kan vi inte fortsätta! Nu måste alla hjälpas åt, säger Julia Färjhage.
Förslaget som ligger är att kommunstyrelsen får mandat att fatta beslut om ytterligare åtgärder i nämndernas ställe motsvarande 15 miljoner kronor. Samtidigt stoppas planerade investeringar i form av bland annat torgutbyggnader och lekplatser.
– Sådana investeringar får skjutas på framtiden, säger Färjhage.
Finns det inget annat sätt att lösa den ekonomiska krisen än att behöva dra i nödbromsen?
– Nej, det gör inte det. Vi har haft problem länge och nu är tidsfristen slut. Tidigare år har vi blivit räddade av statliga engångsintäkter, men det hjälper oss inte den här gången. Det är många kommuner som har en svår ekonomisk situation nu, problemet är att vi har ett ännu sämre utgångsläge och då blir situationen akut.
Kan det bli tal om uppsägningar?
– Eftersom den största delen av kommunens ekonomi kan härledas till personalkostnader så går det inte utesluta att det kan bli fråga om uppsägningar. Vi ber att få återkomma i ärendet.
Vilken nämnd får det största sparbetinget?
– Alla förvaltningar kommer att behöva bidra för att vi på sikt ska få en ekonomi i balans. Jag är helt övertygad om att det finns många goda idéer ute i organisationen. Vi måste närma oss standardkostnader som andra kommuner lyckats göra för sin service. Det handlar om att bedriva välfärd på ett effektivare sätt.
Hur är den allmänna känslan?
– Jag känner trots allt tillförsikt. Vi befinner oss i en tid av förändring, som i flera avseenden kommer att vara slitsam, men att det där bortom finns något bra.