I februari för tre år sedan skrev Alekuriren om familjen Zimmergren för första gången. De bodde då i en lägenhet i Mölndal, men var på väg att flytta därifrån. Andreas och Malin skulle, tillsammans med sina två döttrar, bosätta sig på skeppet Africa Mercy.
– Mercy Ships är en organisation som seglar till olika afrikanska länder. De bedriver framför allt sjukvård ombord på skeppet, men volontärerna arbetar också med att försöka utveckla sjukvården lokalt samt utbilda personal, berättade Malin då.
Det blev dock inte som familjen hade tänkt.
– Coronapandemin kom och alla gränser stängdes. Jag skulle besöka fartyget i Senegal, men två dagar tidigare stängdes alla gränser. Vi försökte ta oss dit flera gånger, men lyckades inte, berättar Andreas.
De flyttade i stället till Malins föräldrar i Skepplanda och där väntade familjen på att kunna ta sig till Africa Mercy.
– I slutet av augusti 2020 kunde vi ta oss ner och då var fartyget stationerat vid Teneriffa. Vi bodde i en hytt och försökte leva våra liv på bästa sätt – men på grund av coronarestrektioner och att förutsättningarna hade ändrats valde vi att inte fortsätta. Därför valde vi att åka hem igen i mars, säger Malin.
Vad var svårast?
– Att vara en familj och samtidigt befinna sig på en arbetsplats dygnet runt. Vi fick arbeta med vårt psykiska mående hela tiden och se över vad vi som familj behöver för att må bra, svarar Andreas.
Trots motgångarna gav Andreas och Malin inte upp sin dröm.
– Vi skulle egentligen ha varit där i två år och därför var det en stor sorg att tvingas avbryta. Vi fick inte uppleva hur det är att ta hand om patienter, vilket Mercy Ships är bäst på och därför var vi tidigt inställda på att vi skulle åka tillbaka, förklarar Malin.
Så kommer det också att bli. I sommar flyttar Andreas och Malin – tillsammans med sina döttrar Ella, 6, och Lo, 4, – från sin villavagn i Skepplanda till skeppet Global Mercy.
– Det är världens största sjukhusskepp och det kommer att vara aktivt, vilket känns bra med tanke på vår tidigare upplevelse. I juni kommer vi att åka till Texas för att genomföra en förberedelsekurs och därefter möter vi skeppet på Teneriffa, berättar Andreas.
De kommer sedan att segla till Sierra Leone i Afrika.
– Där kommer vi att ta emot de första patienterna i juli/augusti och det ska bli väldigt kul, säger Malin, som till en början kommer att vara föräldraledig på skeppet.
– Mercy Ships är noggranna med att en förälder har tid för barnen under alla förändringar som väntar och att deras skolgång blir så bra som möjligt. Sedan är man fri att hitta sin roll ombord och jag hoppas kunna arbeta med lekterapi som finns på alla sjukhus i Sverige, men som inte är lika etablerat i resten av världen.
Målet är nu att familjen kommer att befinna sig på Global Mercy i minst två år.
– Men vår förhoppning är att vara iväg i tre år. Efter Sierra Leone vet vi inte vart vi ska, men det kommer att bli ett annat afrikanskt land eftersom behovet är störst där, säger Andreas, som kommer att inta rollen som IT-ansvarig på skeppet.
Om vi träffas igen om tre år, vad hoppas ni att ni har varit med om?
– Många fantastiska möten och att vi har bidragit till att fler människor får ett bättre liv, svarar Andreas.
– Det finns så många sätt att förändra världen på och det här blir vårt. Vi ser fram emot att få vara en del av en fantastisk organisation som gör skillnad. Det känns också bra att våra barn får vara med om det här, avslutar Malin.
