Siffrorna från branschorganisationen Frisörföretagarna talar sitt tydliga språk, om det inte redan råder brist på frisörer i Sverige så lär det snart göra det.
– Ja, det kommer att bli ett bristyrke inom några år. Vi kommer att få en stor brist på bra frisörer. Det är en smäll som vi inte kommer kunna undvika, konstaterar Madde Nielsen, frisör och delägare av Klippoteket Huvudsaken i Älvängen.
Man kan utbilda sig till frisör redan på gymnasiet, men därefter väntar ytterligare tusentals timmar i en salong innan man samlat ihop erfarenheten som krävs för att få sitt gesällbrev och anses som färdigutbildad. Det är en lång process, som många väljer att inte fullfölja.
– Jag tror att vi behöver få in fler frisörtimmar i utbildningen och att vi måste höja statusen på yrket igen, säger Madde Nielsen.
Hon studerade till frisör på gymnasiet och tog examen 1995. Då såg både utbildningen och situationen annorlunda ut.
– På min tid hade vi betydligt fler timmar med klippning under utbildningen vilket gjorde att jag hade en större kunskap när jag skulle göra min praktik. Så är det inte idag och det märks när vi får till oss eleverna, säger hon och fortsätter:
– Idag kanske det är var fjärde elev som slutför sin utbildning, på min tid var det tvärtom. Då var var det mindre än en fjärdedel som inte slutförde utbildningen. Av 16 elever i min klass tror jag att 10 fortfarande är kvar i branschen. Det händer inte idag, så det har hänt otroligt mycket på 20 år, säger Madde.
Även med ett gesällbrev i handen så är startsträckan för en frisör lång. Mycket handlar om att ha en stabil kundkrets, men det tar tid att bygga upp.
– Förr har man sagt att man behövt vara på samma salong i ungefär sju år för att få en någorlunda bra kundkrets, förklarar Madde.
En som befinner sig i den fasen av karriären är Josefin Brodd. Hon tog examen för tre år sedan och är idag kollega med Madde på Klippoteket i Älvängen.
– Jag gick en privat utbildning som jag betalade själv. Vi var kanske 16 elever i klassen, men jag tror bara att det är 4-5 av oss som arbetar som frisörer idag, säger Josefin.
Den sociala biten
Hon trivs jättebra med sitt jobb, men har samtidigt förståelse för att en del av klasskamraterna bytte bana.
– Redan under utbildningen märktes det att många i klassen hade svårt för att prata med folk och dem fick det svårt. I det här yrket så måste man kunna prata med alla typer av människor.
Just den sociala biten är något som både Josefin och Madde menar är viktigt.
– Jag tycker att kundkontakt är bland det roligaste jag vet och jag har haft ganska lätt för mig att fånga kunderna. Det är en förutsättning för att kunna fortsätta med yrket och det är skönt att känna att kunderna kommer tillbaka.
Vad är det roligaste med ert jobb?
– Det är att jag alltid får göra människor glada. Inom hur många yrken får man göra det? Människor går härifrån och mår lite bättre, det är väl en ganska viktig del i dagens samhälle, säger Madde och skiner upp i ett leende.
– Sedan är det kul att man får se resultatet med en gång, flera gånger om dagen. Man får vara kreativ och får en direkt respons, säger Josefin.
